Inflationen avtog under april och matpriserna sjönk något. Men nedgången gäller främst grönsaker och frukt där priserna ofta kan ändras. Det här räcker inte för att Riksbanken ska avstå från en räntehöjning i juni.
Det är glädjande att inflationen är på väg nedåt, men det går inte särskilt fort. I april ökade konsumentpriserna med 10,5 procent, mot 10,6 procent i mars, enligt uppgifter från SCB. Men att nedgången blev så blygsam berodde främst på att räntorna steg på hushållens bostadslån.
Om man istället ser på inflationen bortsett från räntekostnader, så ser det bättre ut. Med det måttet, kallat KPIF, var prisökningstakten ner på 7,6 procent i april, mot 8,0 procent i mars. Det går åt rätt håll, till och med något snabbare än vad flera bedömare har räknat med.
Bidragande är att livsmedelspriserna har sjunkit med 1,3 procent från mars till april. Nedgången är den första, vad gäller matpriserna, sedan november 2021. Men minskningen gäller främst grönsaker och frukt, där det kan vara stora prissvängningar från vecka till vecka. Ännu räcker det inte för att man ska kunna tala om verkligt trendbrott.
Mer varaktigt tycks det vara att priserna på drivmedel sjunker. Under det senaste året rör det sig om en prisnedgång med sju procent, som tydligt inverkar på inflationen. Om man tar bort energipriserna ur inflationssiffrorna, så blir följden att prisutvecklingen ser sämre ut.
Livsmedel har däremot blivit betydligt dyrare, förutom under den senaste månaden. Även kläder och skor har stigit väsentligt i pris. Det gäller även inventarier och hushållsvaror, liksom tjänster som rekreation och kultur. Prisuppgången har blivit bred och på många områden tar det tid innan den vänder nedåt igen.
Riksbankens nästa räntebesked kommer i veckan efter midsommar. Innan dess har inflationssiffrorna för maj också hunnit publiceras, men dessa kommer knappast heller leda till ändrade ränteutsikter. Inflationen dämpas långsamt och det kommer fortfarande att vara långt kvar till målet på 2,0 procent.
Därför kommer att Riksbanken att höja styrräntan igen, även om det denna gång blir med aviserade 0,25 procentenheter till 3,75 procent. En öppen fråga är om man går vidare i september med ännu en sådan räntehöjning – eller om det blir ett uppehåll då.
Men protokollet från Riksbankens senaste räntemöte visar att riksbankschefen Erik Thedéen har tydlig uppbackning från vice riksbankscheferna Aino Bunge och Per Jansson när det gäller ytterligare skärpningar. Reservanterna Anna Breman och Martin Flodén ser inte ut att få gehör för sina invändningar.
Den kritik mot räntehöjningar som har framförts från bland annat LO:s chefsekonom Laura Hartman och även Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olof Daunfeldt verkar inte heller påverka. Det är inte så konstigt, eftersom arbetsmarknadens parter har ingått löneavtal som grundas på att Riksbanken så snart som möjligt ska driva ner inflationen till två procent.
Riksbankens uppgift är då att snarast leverera lägre inflation, så att reallönerna kan börja stiga igen. Det kommer inte att lyckas under 2023, men däremot under 2024 – förutsatt att grunden läggs redan i år. I det läget kan man inte vänta annat än att det ska komma en räntehöjning i juni.