Konjunkturen blir bättre än väntat. Ljuspunkter finns inför resten av 2023

Svensk ekonomi går starkare än väntat. Det visar en överraskande BNP-ökning under första kvartalet 2023. Utsikterna för den närmaste tiden förbättras också, enligt en ny barometer från Konjunkturinstitutet.

Stämningen bland svenska hushåll är negativ när det gäller ekonomin. Den höga inflationen gröper ur inkomsterna och leder till sämre köpkraft. Stigande räntor medför ökade boendekostnader och pressar bostadspriserna.

Ändå finns ljuspunkter som att sysselsättningen stiger och att arbetslösheten än så länge ökar mycket måttligt. Även om ganska många går utan jobb så råder också en stor brist på utbildad arbetskraft.

När det gäller jobben kan läget försämras, såsom ofta sker längre fram under en lågkonjunktur. Men någon riktigt djup nedgång, i likhet med pandemikrisen, tycks det inte bli denna gång. Sverige har också draghjälp av ökad export till andra länder som för närvarande klarar sig bättre.

Nu kommer positiva nyheter som tyder på att läget kan förbättras även för Sverige. Nya BNP-siffror från SCB visar att utvecklingen under årets första kvartal var väsentligt bättre än väntat. Ekonomin har inte krympt, utan har tvärtom visat högre tillväxt.

Enligt de nya siffrorna steg Sveriges BNP med 0,6 procent under första kvartalet 2023, jämfört med kvartalet innan. Det är ingen väldig ökning, men innebär ändå att det inte råder stagnation. Detta år har därmed börjat starkare än väntat.

Uppgången beror framför allt på ökad varuexport, liksom på större lagerinvesteringar. Sådant är kanske inte så synligt för svenska hushåll som själva har svårt att få ekonomin att gå ihop. Men dessa förbättringar betyder ändå i längden att den allmänna situationen i landet ljusnar.

På plussidan finns också att bruttoinvesteringarna, främst i maskiner och inventarier, ökar. Uppgången gäller även den offentliga konsumtionen.

På minussidan finns hushållens konsumtion som minskar, framför allt när det gäller transporter och fordon liksom livsmedel. Bostadsinvesteringarna sjunker också väsentligt.

Uppdelningen är alltså påtaglig mellan den exportinriktade delen av ekonomin som går bättre än den inhemska marknaden. Den offentliga sektorn kompenserar dock i viss mån för den branta nedgången i hushållens konsumtion.

Sverige ser ut att gå mot en mild konjunkturnedgång, även om den har besvärliga inslag som hög inflation och stigande räntor. Konjunkturinstitutets nya barometer för maj visar något bättre siffror än föregående månad. Förväntningarna är stigande inom tillverkningsindustrin, liksom inom näringslivet i stort. På många håll väntas ökad produktion och även viss uppgång i sysselsättningen.

Tjänstesektorn går än så länge mindre bra och det gäller också detaljhandeln, även om man där kan avläsa en viss förbättring. Också hushållen visar något minskad pessimism, både gäller vad Sveriges ekonomi och de egna utsikterna. Fler än tidigare tror på lägre inflation och räntor, jämfört med tidigare i år.

Där finns dock risk att de som hoppas på ett snabbt omslag blir besvikna. De nya inflationssiffror för maj som snart ska presenteras kan bli högre än många hoppas på. Det bidrar i sin tur till att Riksbanken troligtvis höjer styrräntan med en kvarts procentenhet strax efter midsommar, så att den hamnar på 3,75 procent.

Den svaga kronkursen är också en störande faktor, eftersom den driver upp importpriserna och gör det dyrt att resa utomlands. Riksbanken vill ha en starkare krona, men där har räntehöjningarna hittills inte haft någon varaktig effekt. För svenskarna medför den svaga kronan en extra kostnad som tycks bli bestående under en längre tid.

Framtiden är som alltid osäker, men som helhet ser utsikterna ändå något ljusare ut. Även om många prognosmakare räknar med att Sverige får negativ tillväxt under 2023, så behöver inte detta bli fallet.

Faran för stagflation, alltså en kombination av stagnation och inflation som många har varnat för, kan ännu inte avfärdas. Men det verkar mer troligt att Sverige gradvis ska lyckas ta sig ur lågkonjunkturen och trycka tillbaka prisökningarna. Hur som helst blir det ändå några ganska tunga år som ligger framför oss.