Hem Blogg ”Krisstarkt Sverige behöver ta itu med arbetslösheten”

”Krisstarkt Sverige behöver ta itu med arbetslösheten”

Author

Date

Category

Krönika i Tidningen Näringslivet, den 18 maj 2021

”Sverige tar täten ur krisen och Europa hänger inte med”. En så braskande rubrik har vi hittills inte fått se, trots att den har täckning i verkligheten. Men goda nyheter har ofta svårt att tränga fram.

Likafullt är den sann. Uppgifter från Eurostat visar att under årets första kvartal växte Sveriges ekonomi med 1,1 procent, jämfört med närmast föregående kvartal. Samma period backade euroområdet med 0,6 procent och EU-länderna som helhet med 0,4 procent.

Det ska sägas att Eurostats siffror är preliminära och längre fram kommer att justeras. Det kan då hända att skillnaden mellan Sverige och övriga Europa krymper. Men de svenska uppgifterna, som kommer från från SCB, står sig nog relativt väl.

Klart är att Sveriges ekonomi nu är inne i en tillväxtfas, efter att ha backat under 2020. Det verkar också gå allt snabbare. I mars var tillväxten hela 3,3 procent, jämfört med föregående månad.

Framtiden är som alltid osäker, särskilt så länge coronapandemin pågår. Men det verkar ha god täckning när Svenskt Näringslivs ekonomer spår en svensk BNP-ökning 3,8 procent i år och 3,9 procent under nästa år.

Flera andra prognosmakare räknar med en liknande – och i vissa fall ännu starkare – tillväxt. På senare tid är det endast regeringen som avviker ganska kraftigt med sin vårbudget, där man tror att årets BNP-ökning begränsar sig till 3,2 procent. Men dessa siffror kan ha varit föråldrade redan när de presenterades.

Nu rapporteras det om hög fart i svensk industri. Inköpschefsindex för april pekar brant uppåt. Det gäller orderingången, produktionen och snart även sysselsättningen. Enligt Swedbank, som tillsammans med Silf står bakom indexet, står det alltmer klart att nyanställningsbehovet har ökat under de senaste månaderna.

Sammantaget visar detta på en stark tillväxtförmåga hos svenska företag och på ett näringsliv som är väl rustat för den tid som kommer efter krisen.

De enda orostecknen är att leverantörerna har svårt att hänga med och att industrins lager av inköpt material krymper. Priserna på råvaror och insatsvaror har också fått en skjuts uppåt.

Inköpschefsindex för tjänstesektorn pekar också mot expansion. Uppgången i april gäller både orderstockar och planerad affärsvolym, vilket också där leder till behov av fler nyanställningar. Man får dock utgå från att detta främst gäller tjänsteföretag som vänder sig till industrin och övriga näringslivet, eftersom besöksnäringar som hotell och restauranger alltjämt har kärva tider.

Konjunkturinstitutets barometer för april ger likaså en positiv framtidsbild. Där går det framåt för alla sektorer i näringslivet och även de svenska hushållen ser allt ljusare på framtiden.

Sammantaget visar detta på en stark tillväxtförmåga hos svenska företag och på ett näringsliv som är väl rustat för den tid som kommer efter krisen.

Övervintringsstrategin, med bland annat korttidsarbete, har varit lyckosam. Företagen står redo och har full kapacitet så snart som efterfrågan börjar återkomma.

Även om det finns brister, såsom den undermåliga hanteringen av stöd till behövande företag, så har den ekonomiska politiken i huvudsak fungerat. Regeringen och Riksbanken förhindrade att krisen blev så djup som på andra håll och hade god hjälp av att det fanns buffertar. I Sverige, till skillnad från många länder, har de offentliga finanserna inte kommit i farozonen.

Ändå går inte allt så bra för Sverige. Arbetslösheten ligger strax över nio procent, vilket enligt Eurostat är väsentligt högre än EU-genomsnittet. Även euroområdet uppvisar bättre siffror.

Visst kan man invända att statistiken har sina brister och att Sverige ju har EU-ländernas högsta sysselsättningsnivå! Båda påståendena stämmer, men läget är ändå besvärligt. Någon påtaglig förbättring tycks dessutom inte vara att vänta under 2021, utan dröjer till nästa år.

I regeringens vårbudget räknar finansminister Magdalena Andersson ändå med att man inte når lägre än till 7,0 procents arbetslöshet under de följande åren, 2023 och 2024. En del andra bedömare tror att även den nivån blir svår att nå.

Ändå går inte allt så bra för Sverige. Arbetslösheten ligger strax över nio procent, vilket enligt Eurostat är väsentligt högre än EU-genomsnittet.

Generella konjunkturstimulanser, såsom extremt låga räntor eller stora offentliga underskott, räcker inte långt för att tackla långtidsarbetslösheten. Hög efterfrågan i ekonomin kan vara till viss hjälp och ge möjlighet för fler att hitta arbete längre fram, när även tjänstesektorn är ute ur krisen.

Men till stor del rör det sig om en strukturell arbetslöshet, där många som går utan jobb är lågutbildade och/eller har dåliga kunskaper i svenska. Det är brister som måste avhjälpas om fler ska bli anställningsbara på den reguljära arbetsmarknaden.

Några enkla lösningar finns dock inte, även om det ibland låter annorlunda. Alla kan nog enas om behovet av mer utbildning, men sådan kan inte hjälpa alla. Sänkta lägstalöner är nog ingen framkomlig väg, särskilt som den pågående avtalsperioden sträcker sig långt framåt. Subventionerade jobb är kanske en nödlösning, men jämfört med långvarig arbetslöshet ändå ett mindre dåligt alternativ.

Så kan man resonera, men här finns olika åsikter. En sak kan ändå fastslås: att komma till rätta med arbetslösheten blir Sveriges viktigaste och svåraste uppgift under de närmaste åren.

Om krönikören

Journalist och civilekonom. Tidigare samhällsekonomisk krönikör på Dagens Nyheter. Numera frilansskribent som bloggar om ekonomi. Författare till boken ”Schücks ABC” (Dialogos förlag) samt ”En svensk judisk historia” som handlar om entreprenören och mecenaten Herman Friedländer (Thomas Magnusson/Medströms bokförlag 2021).

Johan Schück

Jag är journalist med bred samhällsekonomisk inriktning. Mina intressen gäller främst makroekonomi, ekonomisk politik och internationell ekonomi.

Tel. 070 620 1138
Epost: johan.schuck@johanschuck.se

Nya artiklar

I coronakrisens spår ska inflationshotet inte avfärdas

Håll ögonen på inflationen! Ännu är det oklart ifall den senaste tidens prisuppgång snart har passerat eller om den ska bli början på ett...

Riksbanken efter Ingves – minskat mandat att möta finanskriser?

Hur ska Sverige klara nästa finansiella kris? Den frågan borde vara en utgångspunkt om man ska reformera Riksbanken. Men regeringen föreslår i stället nya...

Ljusa utsikter för ekonomin, men mycket måste klaras efter krisen

Nu går det bra för Sveriges ekonomi igen! BNP-sifforna för första kvartalet visar att det senaste årets tapp är återtaget. I konjunkturbarometrar och prognoser...

Magdalena Andersson måste ta debatten med sina interna kritiker

Finansminister Magdalena Andersson har en påbörjad plan för den ekonomiska politiken efter krisen. Det förklarade hon när riksdagens finansutskott höll utfrågning om Finanspolitiska rådets...

”Krisstarkt Sverige behöver ta itu med arbetslösheten”

Krönika i Tidningen Näringslivet, den 18 maj 2021 ”Sverige tar täten ur krisen och Europa hänger inte med”. En så braskande rubrik har vi hittills...