Hem Blogg Snabb återhämtning i ekonomin, men kvar finns långtidsarbetslösheten

Snabb återhämtning i ekonomin, men kvar finns långtidsarbetslösheten

Author

Date

Category

Tecknen blir nu allt fler på att Sveriges ekonomi är inne i en snabb återhämtning ur coronakrisen. Men hela arbetsmarknaden klarar inte att hänga med i uppgången. De kommande årens svåra uppgift blir att komma till rätta med långtidsarbetslösheten.

Just nu rapporteras det om rekordfart i svensk industri. Inköpschefsindex för april har kommit och där pekar kurvan brant uppåt.

Allt rusar för tillfället i industrin. Det gäller orderingången, produktionen och snart även sysselsättningen. Enligt Swedbank, som tillsammans med Silf står bakom indexet, står det alltmer klart att nyanställningsbehovet där har ökat under de senaste månaderna.

Växande orderstockar och stigande produktionsplaner visar att man inom industrin tror på en varaktig förbättring. De enda orostecknen tycks vara att leverantörerna har svårt att hänga med och att industrins lager av inköpt material krymper. Priserna på råvaror och insatsvaror har också fått en skjuts uppåt.

Inköpschefsindex för tjänstesektorn kommer senare i veckan, men under de senaste månaderna har det även från denna del av näringslivet kommit gynnsamma signaler. Framför allt sådana tjänsteföretag som vänder sig mot industrin och övriga näringslivet har goda tider, medan det fortfarande går betydligt sämre för olika slags besöksnäringar.

Konjunkturinstitutets barometer för april, som kom i slutet av förra veckan, ger ändå sammantaget en mycket positiv bild som gäller den svenska ekonomin i stort. Det går framåt för samtliga sektorer, även om detaljhandeln särskilt utmärker sig.

Även hushållen ser ljusare än förut på framtiden. Det gällde både synen på den egna ekonomin och Sveriges ekonomi i stort. Betydligt fler än tidigare tror på en sjunkande arbetslöshet.

De BNP-siffror som också publicerades i slutet av förra veckan bekräftar den uppåtgående trenden. Enligt SCB steg Sveriges BNP med 2,1 procent i mars, relativt närmast föregående månad. Jämfört med mars förra året var ökningen hela 3,5 procent.

BNP-siffrorna är preliminära, men intressant är ändå att de överträffade vad ekonomiska bedömare hade räknat med. Både exporten och hushållens konsumtion gick starkare än väntat.

Färska konjunkturprognoser från flera håll pekar också mot en fortsatt uppgång. Senast gäller det Riksbanken, Handelsbanken och Svenskt Näringsliv, som alla har justerat upp sina tidigare beräkningar.

Riksbanken och Handelsbanken spår nu en BNP-tillväxt med 3,7 procent under 2021 och Svenskt Näringsliv ligger på 3,8 procent. Samtliga tror på en BNP-utveckling i ungefär samma takt under 2022.

Det kan ställas i kontrast mot den trögare uppgång som finansminister Magdalena Andersson väntade sig i regeringens vårbudget för litet mer än två veckor sedan. Där räknade hon med en BNP-ökning med 3,2 procent under 2021 och först under 2022 med en utveckling i liknande takt som andra prognosmakare.

Vem som slutligen får rätt är för tidigt att helt bestämt avgöra. Men den senaste tidens konjunkturtecken drar mer åt det optimistiska hållet än vad finansministern gör. En förklaring kan vara att siffrorna i vårbudgeten måste läggas fast tidigt, då läget denna gång såg sämre ut. Magdalena Andersson får istället vänta med glädjebudskapen tills nästa val kommer närmare.

Smolket i bägaren är dock på alla håll att arbetslösheten väntas stanna kring 8,5 procent under 2021. Det innebär visserligen en viss nedgång under innevarande år, men det tycks ändå dröja till 2022 tills det blir någon mer påtaglig förbättring.

Lägre än till 7,0 procents arbetslöshet räknar dock inte finansministern med att man kommer ens under de följande åren, 2023 och 2024, då Sveriges ekonomi ska vara ute ur lågkonjunkturen. En del andra bedömare tror att även den nivån kan bli svår att nå.

Några uppenbart enkla lösningar finns dessutom inte, även om det ibland kan låta annorlunda i debatten.

Generella konjunkturstimulanser, i form av extremt låga räntor eller stora offentliga underskott, räcker inte långt för att tackla långtidsarbetslösheten. Hög efterfrågan i ekonomin kan vara till viss hjälp och ge ökade möjligheterna för somliga att hitta arbete längre fram, när även tjänstesektorn har tagit sig ur krisen.

Men till stor del rör det sig ändå om en strukturell arbetslöshet, där många av dem som går utan jobb är lågutbildade och/eller har dåliga kunskaper i svenska. Detta är brister som behöver rättas till för att fler ska kunna bli anställningsbara på den reguljära arbetsmarknaden.

Utbildning räcker dock inte alltid för att ändra situationen för den enskilde. När detta inte visar sig möjligt är olika slags subventionerade jobb oftast ett bättre alternativ än långvarig sysslolöshet.

Att komma till rätta med denna arbetsmarknadssituation – som redan tidigare rådde, men har förvärrats genom krisen – blir en av Sveriges svåra uppgifter under de kommande åren.

Johan Schück

Jag är journalist med bred samhällsekonomisk inriktning. Mina intressen gäller främst makroekonomi, ekonomisk politik och internationell ekonomi.

Tel. 070 620 1138
Epost: johan.schuck@johanschuck.se

Nya artiklar

I coronakrisens spår ska inflationshotet inte avfärdas

Håll ögonen på inflationen! Ännu är det oklart ifall den senaste tidens prisuppgång snart har passerat eller om den ska bli början på ett...

Riksbanken efter Ingves – minskat mandat att möta finanskriser?

Hur ska Sverige klara nästa finansiella kris? Den frågan borde vara en utgångspunkt om man ska reformera Riksbanken. Men regeringen föreslår i stället nya...

Ljusa utsikter för ekonomin, men mycket måste klaras efter krisen

Nu går det bra för Sveriges ekonomi igen! BNP-sifforna för första kvartalet visar att det senaste årets tapp är återtaget. I konjunkturbarometrar och prognoser...

Magdalena Andersson måste ta debatten med sina interna kritiker

Finansminister Magdalena Andersson har en påbörjad plan för den ekonomiska politiken efter krisen. Det förklarade hon när riksdagens finansutskott höll utfrågning om Finanspolitiska rådets...

”Krisstarkt Sverige behöver ta itu med arbetslösheten”

Krönika i Tidningen Näringslivet, den 18 maj 2021 ”Sverige tar täten ur krisen och Europa hänger inte med”. En så braskande rubrik har vi hittills...