Riksbanken sänker styrräntan. Beskedet är glädjande, men inte oväntat. Den senaste tidens nedgång i inflationen har talat för ett sådant beslut, även om kronan är svag mot andra valutor.
Inflationen ligger nära målet på två procent och marknadens inflationsförväntningar pekar mot en stabilisering kring den önskade nivån. Samtidigt försvagas konjunkturen och arbetslösheten är på väg uppåt.
I det läget talade det mesta för en räntesänkning, den första på åtta år. Den nu beslutade nedgången från 4,0 procent till 3,75 procent kommer sedan troligtvis att följas av två nedjusteringar under andra halvåret 2024. Detta är åtminstone vad Riksbanken indikerar, förutsatt att det inte uppstår hinder på vägen.
Tänkbara sådana problem skulle kunna vara att andra centralbanker avvaktar med räntesänkningar och att kronkursen försvagas mot andra valutor. Utgångspunkten för Riksbankens beslut är att även Europeiska centralbanken, ECB, snart ska sänka sin styrränta och att kronan ska hålla sig stabil mot euron.
Om utvecklingen inte blir sådan, kan det bli svårt för Riksbanken att gå vidare på den inslagna kursen. Men det är knappast så sannolikt, eftersom euroländerna – liksom Sverige – har en allt lägre inflation och samtidigt en svagare konjunktur.
Däremot får man räkna med att USA, där konjunkturen är starkare och inflationen samtidigt är högre, står fast vid sin nuvarande styrränta under en längre tid. Men det tycks som om Riksbanken är beredd på att möta detta, så länge följden inte blir ökade spänningar i världsekonomin.
Förvärrade globala kriser kan uppstå också av andra skäl, däribland Rysslands krig mot Ukraina och striderna mellan Israel och Hamas. Det är svårt att i så fall förutse följderna, men till dem hör höjningar av energipriserna som medför nya inflationsfaror.
Möjligheter finns dock också att Riksbanken kan gå snabbare fram med räntesänkningar. Detta ligger ju också i riksbankschefen Erik Thedéens strategi att pröva sig fram och läsa av resultaten från tidigare beslut. Under gynnsamma förhållanden kan man tänka sig fler än två sänkningar under andra halvåret, samt ytterligare nedjusteringar under 2025.
Hur lågt som Riksbankens styrränta kan gå är ännu för tidigt att säga. Men någon nollränta torde det inte bli fråga om igen. Ifall inflationen stabiliseras kring två procent, så borde räntan ligga något ovanför den nivån så att sparande ger en positiv avkastning.
För låntagare blir givetvis räntorna ännu något högre, vilket inte enbart beror på de svenska bankernas marginaler utan också på de globala marknadsräntorna. Så länge de amerikanska räntorna överstiger de europeiska får detta även följder för svenska bostadslån. Orsaken är att bankerna lånar internationellt för att finansiera sin kreditgivning.
Den första sänkningen av Riksbankens styrränta är ett viktigt steg, som behöver följas av fler. Men det dröjer nog några år innan ränteläget kan bli normalt, även för svenska hushåll och företag. Det nya räntebeskedet får ses som en början.