Vi lever för tillfället i en mörk period. Men ljuset syns ändå vid horisonten och pekar mot att 2021 blir ett bättre år. Ekonomin kommer att vända uppåt, även om det går långsammare än man kunde hoppas.
Coronapandemin är inne i en andra våg, vilket innebär ett smärtsamt bakslag. I Sverige, liksom på andra håll, stiger antalet smittade snabbt, även om de inte är uppe i nivåerna från i våras och dödsfallen än så länge är färre. Det råder en utbredd besvikelse och känslan sprider sig att krisen inte har något riktigt slut.
Det är en svår situation, också för ekonomin. Både skärpta myndighetsrestriktioner och människors egna beslut att vara mer försiktiga leder till att aktiviteten avstannar. Särskilt drabbade är arbetsintensiva branscher som delar av handeln och tjänstenäringarna, däribland hotell och restauranger.
Men detta kommer att ha ett slut, även om förloppet blir utdraget. Verkningsfulla vacciner mot covid-19 är av allt att döma på väg. Inför nästa år ser situationen ut att förändras till det bättre.
När det gäller ekonomin finns redan tecken i den riktningen. Visserligen har handeln och tjänstenäringarna stora problem, men det går betydligt bättre för industrin.
Både Konjunkturinstitutets barometer för november och inköpschefsindex för tillverkningsindustrin, som presenterades idag, visar på ett förbättrat orderläge och allt mer positiva förväntningar.
Andra delar av ekonomin går inte lika bra, vilket gör att återhämtningen blir ojämn. Men spänningar finns även på andra sätt: aktiekurser och bostadspriser stiger, medan inflationen i det närmaste har upphört. Följderna av krisen skiljer sig, på ett sätt som har överraskat.
I ett så osäkert läge är det inte konstigt att framtidsbedömningarna skiljer sig. Riksbanken kom nyligen med en ganska bister prognos, som motiverade att man kraftigt utökade sin plan för köp av obligationer och andra värdepapper.
Från andra håll hörs nu mer optimistiska tongångar, men sista ordet är inte sagt. Något utmanande var att Nordeas ekonomer på måndagen kom med en prognos där de beskriver den nuvarande svackan i ekonomin som mild. Men enligt dem finns möjlighet till en stark återhämtning, förutsatt att vaccinationsprogrammen kommer i gång under första halvåret 2021.
OECD:s prognos för världsekonomin – som släpptes på tisdag förmiddag – har också ett positivt anslag, även om man inte går lika långt. ”För första gången sedan pandemin inleddes, finns nu hopp om en ljusare framtid”, skriver OECD:s chefsekonom Laurence Boone i sin inledning.
Enligt OECD kommer den ekonomiska utvecklingen att ta fart under de kommande två åren, i takt med att vaccineringen kan ges global omfattning. Vid slutet av 2021 ska det mesta av årets BNP-fall ha återtagits och tillväxten fortsätter sedan, så att arbetslösheten kan vända nedåt.
Underskotten i de offentliga finanserna, som har ökat mycket kraftigt under 2020, krymper dock ganska långsamt. Men detta ligger i linje med vad OECD ser som önskvärt. Med hänvisning till erfarenheterna från den globala finanskrisen 2008-2009 varnar man världens regeringar för att ha bråttom med att ta bort de pågående stimulanser, utan pläderar tvärtom för att den offentliga skuldsättningen ska få fortsätta öka.
Motsvarande uppmaning riktas till centralbankerna. För deras del gäller det att tills vidare ligga kvar med extremt låga styrräntor och att gå vidare med kvantitativa åtgärder, alltså köp av obligationer och andra tillgångar.
Rekommendationerna från OECD gäller även för Sverige, även om nedgången här inte har varit lika djup som på många håll. Men man betonar att återhämtningen i den svenska ekonomin sker gradvis och behöver backas upp med ekonomisk politik. Dessutom framhålls att krisen har slagit ojämnt och att särskilda insatser behövs för att hjälpa drabbade grupper som ungdomar, lågutbildade och utrikes födda.
Jämlikhet är ett större tema än vanligt för OECD, detta främst beroende på att coronakrisen har slagit så ojämnt och särskilt mot redan utsatta grupper. Vad som föreslås är riktat ekonomiskt stöd, liksom stärkt hälsovård och utbildning. Uppmaningarna gäller alla länder, men verkar ha en särskild adress till USA.
Utan att nämna Donald Trump gör OECD en skarp vidräkning med vad han har stått för som president. Man riktar hård kritik mot att det internationella samarbetet har fungerat så illa under de senaste åren när det hade behövts som allra mest och framhåller att svaret på krisen inte är protektionism och stängda gränser. Denna politik måste nu vändas till sin motsats, så att alla länder får tillgång till vacciner och medicinsk vård, betonas det.
Över detta har OECD dock ingen makt, utan allt beror på vad medlemsländernas regeringar vill åstadkomma. Men det är nog ingen tillfällighet att man skriver på detta sätt vid en tidpunkt då USA befinner sig i skarven mellan två presidenter och hoppet står till att Joe Biden ska lyckas genomdriva en annorlunda politik än Trumps.
USA dominerar inte längre världen, såsom under andra hälften av 1900-talet. Men ingen annan kan för tillfället ta ledningen ut ur den pågående globala krisen. Därför är det en lättnad – även för ekonomin – att det under de senaste veckorna har visats att valet av Biden till ny amerikansk president står sig, trots Trumps envetna försök att bita sig fast vid makten.