Hem Blogg Maktpolitisk dragkamp bakom Riksbankens kommande valutaköp

Maktpolitisk dragkamp bakom Riksbankens kommande valutaköp

Author

Date

Category

Riksbanken flyttar fram positionerna, utan att det väcker större uppmärksamhet. Men det blir en maktförskjutning när man nu ska bygga upp en ny valutareserv genom att på egen hand köpa utländsk valuta. Ännu har detta inte skapat någon större diskussion.

I onsdags kom beskedet att Riksbanken ska påbörja övergången till en helt egenfinansierad valutareserv. Från februari 2021 till december 2023 ska man köpa utländsk valuta på marknaden och betala detta med svenska kronor. Samtidigt ska de valutalån som tidigare har tagits upp genom Riksgälden gradvis avvecklas.

Detta kan låta som en teknikalitet, men är betydligt mer än så. Bakgrunden är att det pågår en dragkamp mellan Riksbanken och finansdepartementet, där man vill begränsa Riksbankens självständighet. Ett lagförslag som bland annat inskränker Riksbankens möjlighet att själv bestämma över valutareserven verkar vara på väg.

Den parlamentariskt sammansatta Riksbanksutredningen kom för litet mer än ett år sedan med ett förslag om begränsningar i Riksbankens möjligheter att på egen hand förstärka valutareserven. Enligt utredningen ska det dock vara tillåtet för Riksbanken att i viss utsträckning utöka valutareserven genom att köpa utländsk valuta med svenska kronor.

Det är denna möjlighet som Riksbanken nu vill utnyttja för att göra sig av med de valutalån som togs genom Riksgälden under och strax efter finanskrisen 2008-2009. Riksbanken får själv inte låna på valutamarknaden, utan är i så fall tvungen att ta hjälp av Riksgälden. Däremot kan man alltså köpa utländsk valuta med kronor (som man själv har möjlighet att skapa i obegränsad utsträckning).

I ett tal för drygt en månad sedan aviserade riksbankschefen Stefan Ingves att Riksbanken övervägde att avveckla valutalånen genom att istället köpa utländsk valuta för svenska kronor. Sedan var det inte långt från ord till handling – och nu ska det hela sättas igång.

Det blir något helt annat än de köp av utländsk valuta ”i viss utsträckning” som Riksbanksutredningen kunde tänka sig. Här gäller det omfattande köp på sammanlagt 175 miljarder kronor – cirka 5 miljarder kronor per månad under den fastställda perioden. På finansmarknaderna finns misstankar om att Riksbanken gör detta i syfte att försvaga kronkursen och därigenom kunna klara inflationsmålet.

Klart är nog ändå att Riksbanken vill markera sin självständighet, utifrån argumentet att coronakrisen har visat att denna behövs. Under det gångna året har Riksbanken använt sina nuvarande befogenheter i sällan skådad omfattning för att hindra att krisen ytterligare förvärras. Det har sannolikt också bidragit till att förhindra en ny finanskris.

Argument finns alltså för att Riksbanksutredningen har gått för långt i att inskränka Riksbankens handlingsmöjligheter, särskilt i den typ av oförutsedda kriser som för närvarande pågår. Det är dock obekant vad finansdepartementet, där man håller på att ta fram ett nytt lagförslag, tar för intryck av detta.

Däremot har två utredningsledamöter, Emil Källström (C) och Jakob Forssmed (KD), för en tid sedan markerat att de vill anpassa den nya Riksbankslagen till vad som har hänt sedan utredningen blev färdig i november 2019 – kort före coronakrisen.

Vad politiker i övriga partier anser har däremot inte kommit fram, inte heller var regeringen står. Men Riksbankens beslut om att köpa utländsk valuta på egen hand borde tvinga dem till att ta ställning: Ska Riksbanksutredningens förslag genomdrivas eller är det dags att tänka om?

Frågan bör också ställas hur Riksbanken ska kunna möta nästa kris, vars karaktär ingen ännu känner till. Hur ska man kunna möta det okända, om restriktionerna är för många?

Snart måste politikerna komma med sitt svar. Det borde bli att göra ett omtag i fråga om Riksbanken, utifrån vad man har lärt av den senaste krisen.

 

 

 

Johan Schück

Jag är journalist med bred samhällsekonomisk inriktning. Mina intressen gäller främst makroekonomi, ekonomisk politik och internationell ekonomi.

Tel. 070 620 1138
Epost: johan.schuck@johanschuck.se

Nya artiklar

I coronakrisens spår ska inflationshotet inte avfärdas

Håll ögonen på inflationen! Ännu är det oklart ifall den senaste tidens prisuppgång snart har passerat eller om den ska bli början på ett...

Riksbanken efter Ingves – minskat mandat att möta finanskriser?

Hur ska Sverige klara nästa finansiella kris? Den frågan borde vara en utgångspunkt om man ska reformera Riksbanken. Men regeringen föreslår i stället nya...

Ljusa utsikter för ekonomin, men mycket måste klaras efter krisen

Nu går det bra för Sveriges ekonomi igen! BNP-sifforna för första kvartalet visar att det senaste årets tapp är återtaget. I konjunkturbarometrar och prognoser...

Magdalena Andersson måste ta debatten med sina interna kritiker

Finansminister Magdalena Andersson har en påbörjad plan för den ekonomiska politiken efter krisen. Det förklarade hon när riksdagens finansutskott höll utfrågning om Finanspolitiska rådets...

”Krisstarkt Sverige behöver ta itu med arbetslösheten”

Krönika i Tidningen Näringslivet, den 18 maj 2021 ”Sverige tar täten ur krisen och Europa hänger inte med”. En så braskande rubrik har vi hittills...