Hem Blogg Maktpolitisk dragkamp bakom Riksbankens kommande valutaköp

Maktpolitisk dragkamp bakom Riksbankens kommande valutaköp

Author

Date

Category

Riksbanken flyttar fram positionerna, utan att det väcker större uppmärksamhet. Men det blir en maktförskjutning när man nu ska bygga upp en ny valutareserv genom att på egen hand köpa utländsk valuta. Ännu har detta inte skapat någon större diskussion.

I onsdags kom beskedet att Riksbanken ska påbörja övergången till en helt egenfinansierad valutareserv. Från februari 2021 till december 2023 ska man köpa utländsk valuta på marknaden och betala detta med svenska kronor. Samtidigt ska de valutalån som tidigare har tagits upp genom Riksgälden gradvis avvecklas.

Detta kan låta som en teknikalitet, men är betydligt mer än så. Bakgrunden är att det pågår en dragkamp mellan Riksbanken och finansdepartementet, där man vill begränsa Riksbankens självständighet. Ett lagförslag som bland annat inskränker Riksbankens möjlighet att själv bestämma över valutareserven verkar vara på väg.

Den parlamentariskt sammansatta Riksbanksutredningen kom för litet mer än ett år sedan med ett förslag om begränsningar i Riksbankens möjligheter att på egen hand förstärka valutareserven. Enligt utredningen ska det dock vara tillåtet för Riksbanken att i viss utsträckning utöka valutareserven genom att köpa utländsk valuta med svenska kronor.

Det är denna möjlighet som Riksbanken nu vill utnyttja för att göra sig av med de valutalån som togs genom Riksgälden under och strax efter finanskrisen 2008-2009. Riksbanken får själv inte låna på valutamarknaden, utan är i så fall tvungen att ta hjälp av Riksgälden. Däremot kan man alltså köpa utländsk valuta med kronor (som man själv har möjlighet att skapa i obegränsad utsträckning).

I ett tal för drygt en månad sedan aviserade riksbankschefen Stefan Ingves att Riksbanken övervägde att avveckla valutalånen genom att istället köpa utländsk valuta för svenska kronor. Sedan var det inte långt från ord till handling – och nu ska det hela sättas igång.

Det blir något helt annat än de köp av utländsk valuta ”i viss utsträckning” som Riksbanksutredningen kunde tänka sig. Här gäller det omfattande köp på sammanlagt 175 miljarder kronor – cirka 5 miljarder kronor per månad under den fastställda perioden. På finansmarknaderna finns misstankar om att Riksbanken gör detta i syfte att försvaga kronkursen och därigenom kunna klara inflationsmålet.

Klart är nog ändå att Riksbanken vill markera sin självständighet, utifrån argumentet att coronakrisen har visat att denna behövs. Under det gångna året har Riksbanken använt sina nuvarande befogenheter i sällan skådad omfattning för att hindra att krisen ytterligare förvärras. Det har sannolikt också bidragit till att förhindra en ny finanskris.

Argument finns alltså för att Riksbanksutredningen har gått för långt i att inskränka Riksbankens handlingsmöjligheter, särskilt i den typ av oförutsedda kriser som för närvarande pågår. Det är dock obekant vad finansdepartementet, där man håller på att ta fram ett nytt lagförslag, tar för intryck av detta.

Däremot har två utredningsledamöter, Emil Källström (C) och Jakob Forssmed (KD), för en tid sedan markerat att de vill anpassa den nya Riksbankslagen till vad som har hänt sedan utredningen blev färdig i november 2019 – kort före coronakrisen.

Vad politiker i övriga partier anser har däremot inte kommit fram, inte heller var regeringen står. Men Riksbankens beslut om att köpa utländsk valuta på egen hand borde tvinga dem till att ta ställning: Ska Riksbanksutredningens förslag genomdrivas eller är det dags att tänka om?

Frågan bör också ställas hur Riksbanken ska kunna möta nästa kris, vars karaktär ingen ännu känner till. Hur ska man kunna möta det okända, om restriktionerna är för många?

Snart måste politikerna komma med sitt svar. Det borde bli att göra ett omtag i fråga om Riksbanken, utifrån vad man har lärt av den senaste krisen.

 

 

 

Johan Schück

Jag är journalist med bred samhällsekonomisk inriktning. Mina intressen gäller främst makroekonomi, ekonomisk politik och internationell ekonomi.

Tel. 070 620 1138
Epost: johan.schuck@johanschuck.se

Nya artiklar

Stora skattehöjningar att vänta om Magdalena Andersson får bestämma

Magdalena Andersson som ny S-ledare betyder att det inte blir någon ny fastighetsskatt. Men annars är det fritt fram för skattehöjningar på en rad...

Återhämtningen går långsammare: konjunkturuppgången börjar dämpas

Konjunkturen tappar tempo. Ekonomin pekar fortfarande uppåt, men inte lika starkt som tidigare i år. Tillväxten hämmas av brist på lediga resurser, allt ifrån...

Urvattnad ekonomisk politik och svag regering väntar efter tyska valet

Temperaturen stiger i den tyska valrörelsen, där utgången fortfarande är mycket oviss. Vilka frågor är viktigast för partierna och vad kan vi förvänta oss...

Fara för kraftigt överhettad ekonomi till följd av regeringens valbudget

Sveriges ekonomi är redan inne i en stark återhämtning ur krisen. I det läget vill regeringen sätta in kraftiga stimulanser som ska påskynda uppgången....

Stefan Löfvens avgång bäddar för ännu en regeringskris

Stefan Löfvens avgång gör att sannolikheten för en regeringskris i höst plötsligt ökar. Hans efterträdare får svårare att driva igenom en budget, särskilt som...