Hem Blogg Nej, covid-19 är ingen ”svart svan”

Nej, covid-19 är ingen ”svart svan”

Author

Date

Category

Svarta svanar finns, men de är ovanliga. Numera utgör de begreppet för något helt annat: en högst oväntad händelse som leder till stor dramatik. Ska den pågående coronapandemin räknas dit?

Begreppets upphovsman är Nassim Nicholas Taleb som blev känd för en bredare publik under finanskrisen 2008-2009. Strax dessförinnan hade han kommit ut med den bästsäljande boken ”The Black Swan – The impact of the Highly Improbable”. Dess budskap, i starkt koncentrat, var att även det mycket osannolika kan inträffa och att man då inte ska stå oförberedd.

Begreppet ”svart svan” blev sedan allmänt förekommande, långt utanför finansmarknaden. Överallt kunde man hitta exempel på oväntade händelser som man kunde sätta den etiketten på, gärna som en ursäkt för eget tillkortakommande. Många gånger handlade det ju om risker som med litet mer ansträngning hade kunnat urskiljas, liksom om sådana som man medvetet hade valt att bortse från.

Under coronakrisen har det varit vanligt att beskriva viruset covid-19 som en tidigare okänd ”svart svan”, alltså en fara som helt utan förvarning har drabbat mänskligheten. Nassim Nicholas Taleb vänder sig emot detta. På tisdagen fick publiken vid Skagen Fonders digitala nyårskonferens lyssna till honom och ställa frågor.

Nej, covid-19 är ingen ”svart svan”, betonar han – och hänvisar till att han långt i förväg skrev om en stegrad risk för pandemier i globaliseringens spår. Ökat befolkningstryck i fattiga länder leder till att nya sjukdomar lättare uppstår. Förbättrade kommunikationer och större internationellt utbyte betyder sedan att farsoterna snabbare får en global spridning.

Coronapandemin skulle ha kunnat förebyggas eller åtminstone mötas med en högre medicinsk beredskap. De ansvariga ska då inte kunna skylla ifrån sig genom att tala om en ”svart svan”.

Enligt Nassim Nicholas Taleb har begreppet använts som en undanflykt av politiker och byråkrater för att undvika att ställas till ansvar. Den möjligheten att slippa undan är störst för dem som är verksamma på nationell nivå, anser han. Lokala politiker och byråkrater måste på ett helt annat sätt möta allmänheten och då vara beredda att ta emot kritik.

Chefer för storföretag slipper också alltför lindrigt undan när de har begått grova misstag, menar han. De belönas när det går bra och får sedan behålla pengarna, även om deras felsteg är orsaken till att företaget går under.

Ekonomerna får också sin släng av sleven. De kan gång på gång komma med felaktiga prognoser, utan att det händer dem något eftersom korrektionsmekanismer saknas.

Med entreprenörer är det dock annorlunda än de nyss nämnda yrkesgrupperna, hävdar Nassim Nicholas Taleb. De måste få misslyckas, inte bara en gång – utan flera gånger. Det enda man begära är att bakslagen sker i begränsad skala, så att de inte drar med sig onödigt många i fallet.

Men det finns en lärdom som man ska dra, anser han – utifrån att sin erfarenhet som aktiemäklare vid börskraschen i New York 1987:

”Det lönar sig att vara paranoid”, säger Nassim Nicholas Taleb.

Johan Schück

Jag är journalist med bred samhällsekonomisk inriktning. Mina intressen gäller främst makroekonomi, ekonomisk politik och internationell ekonomi.

Tel. 070 620 1138
Epost: johan.schuck@johanschuck.se

Nya artiklar

Magdalena Andersson – lättare att bli statsminister än vinna budgetvotering

Om exakt två veckor väljs Magdalena Andersson till ny ordförande för Socialdemokraterna. Eftersom ingen annan kandiderar, blir beslutet givet. Därför var det helt rätt...

Årets ekonomipris till Nobels minne: Högre minimilöner ger inte färre jobb

Fram till mitten av 1990-talet var det självfallet att högre minimilöner skulle leda till att färre fick jobb. Men när två forskare i USA...

Norge vågar pröva nytt, lämnar nollräntan bakom sig

Norges Bank tar ledningen och lämnar nollräntan. Den norska styrräntan är nu 0,25 procent och det flaggas för ännu en höjning i december. Så...

Regeringens stimulanspaket verkar inte stötta återhämtning i ekonomin

Regeringens väldiga stimulanspaket i höstens budget verkar inte ge nämnvärd effekt på ekonomin. Varken tillväxt eller arbetslöshet ser ut att påverkas. Frågan måste då...

Stora skattehöjningar att vänta om Magdalena Andersson får bestämma

Magdalena Andersson som ny S-ledare betyder att det inte blir någon ny fastighetsskatt. Men annars är det fritt fram för skattehöjningar på en rad...