Hem Blogg Motvind för industrin pekar mot sämre tider

Motvind för industrin pekar mot sämre tider

Author

Date

Category

Inköpschefsindex för industrin faller till den lägsta nivån på närmare tre år. Det är årsfacit för 2018 när uppgifterna för december nu kommer. Dämpningen gäller såväl orderingång som produktion och sysselsättning.

Månadssiffror ska inte övertolkas, även om de pekar i en tydlig riktning. I detta fall handlar det om en kraftig nedgång i inköpschefsindex för industrin från 55,4 i november till 52,0 i december. Det kan vara en tillfällig avvikelse som korrigeras i början av detta år.

Mycket talar dock för att det gäller mer än så. Trenden i inköpschefsindex, som är en tidig konjunkturindikator, har pekat nedåt i närmare två år. Att kurvan ibland visar hack uppåt ändrar inte rörelseriktningen.

Fortfarande ligger inköpschefsindex ovanför 50-strecket som markerar gränsen mellan ökning och minskning för olika indikatorer: orderingång, produktion och sysselsättning. Men denna gång är dämpningen är ändå ovanligt bred och gäller även företagens lager av inköpt material, liksom leverantörernas insatsvarupriser och deras leveranstider.

Företagens produktionsplaner för det närmaste halvåret är dock fortfarande expansiva. Men det kan ändras snabbt, om även deras orderstockar börjar försämras. Dit har det dock ännu inte hunnit i någon högre grad, även om det är tydligt att exportorderingången utvecklas allt svagare.

Åtskilligt tyder ändå på att 2019 blir ett svagare år för svensk industri och att även byggsektorn och stora delar av tjänstenäringarna går i samma riktning.
För industrins del rör det sig främst om den internationella konjunkturen, medan problemen för byggandet till största delen är inhemska.

Tjänstenäringarna, vars inköpschefsindex ännu inte har rapporterats, är i många fall nära kopplade till industrin och byggandet – och väntas röra sig åt samma håll.
Konjunkturdämpningen ser ut att komma gradvis, vilket gör att 2019 ändå kan bli ett ganska gott år. Men mycket hänger på en osäker global utveckling, där Brexit är en störningsfaktor tillsammans med hotet om handelskrig och faran för kollaps i relativt tunga tillväxtländer som Argentina och Turkiet.

Inhemskt kan nedgången i bostadsbyggandet få stora spridningseffekter, eftersom många andra branscher berörs. Det rör sig om relativt personalintensiva verksamheter, vilket betyder att sysselsättningen påverkas negativt. Sådant brukar, med viss eftersläpning, även slå mot den offentliga sektorn.

Så även om nedgången blir måttlig under 2019, så är det sannolikt att den fortsätter under 2020 och 2021. Det skulle vara konstigt om Sverige kunde undgå en lågkonjunktur efter de senaste åren högtryck i ekonomin. Det kan, till och med, vara bra att kurvorna inte alltid pekar brant uppåt.

Men för den regering som förr eller senare ska tillsättas väntar kärva tider, jämfört med förra mandatperiodens högkonjunktur. Den här gången är det knappt med reformutrymmet, särskilt som det mesta redan har tagits i anspråk när riksdagen i december förra året beslöt om stora skattesänkningar. Lägre skatter betyder dock att köpkraften hålls uppe – och det kan, trots allt, vara ganska bra när konjunkturen viker.

 

Johan Schück

Jag är journalist med bred samhällsekonomisk inriktning. Mina intressen gäller främst makroekonomi, ekonomisk politik och internationell ekonomi.

Tel. 070 620 1138
Epost: johan.schuck@johanschuck.se

Nya artiklar

Höjda skatter räcker inte för att finansiera framtidens välfärd

Framtidens välfärd blir dyrare än man hittills har räknat med. De offentliga finanserna behöver ett tillskott på cirka 30 miljarder kronor per år, om...

Svenska företag vill gå i spetsen för klimatomställningen

Näringslivet vill ta täten i klimatomställningen. Det hade man inte väntat sig för några år sedan. Men den omsvängning som sedan har inträffat är...

Är i Fredagspanel hos Dagens Industri, tillsammans med Frida Bratt

Jag är i Dagens Industris ekonomistudio tillsammans med Frida Bratt från Nordnet. Vi talar om Riksbanken, börsen och SAS:s kontroversiella reklamfilm (som jag tycker...

Varför verkar Riksbanken så passiv? Det gäller ju framtiden!

Riksbanken är i vänteläge. Det handlar inte bara om reporäntan som får ligga oförändrad på nollnivå. Där var onsdagens räntebesked både väntat och rimligt,...

Mjuk eller hård Brexit? Svaret dröjer minst till nästa årsskifte!

Sedan en vecka är Storbritannien inte längre med i EU. Brexit är därmed ett faktum, oavsett om man gillar det eller ej. Men fortfarande...