Hem Blogg Norge vågar pröva nytt, lämnar nollräntan bakom sig

Norge vågar pröva nytt, lämnar nollräntan bakom sig

Author

Date

Category

Norges Bank tar ledningen och lämnar nollräntan. Den norska styrräntan är nu 0,25 procent och det flaggas för ännu en höjning i december. Så gör vi inte i Sverige, trots att det ekonomiska läget är nästan likadant hos oss.

Den norska räntehöjningen kommer tidigt, även om den inte är oväntad. Men det är intressant att jämföra med Sverige, där Riksbanken i tisdags meddelade att penningpolitiken förblir oförändrad. Hos oss ligger nollräntan kvar och räntebanan förblir oförändrad, vilket pekar mot oförändrad räntenivå för tre år framåt.

I likhet med Sverige har Norge att inflationsmål på två procent, även om det är litet annorlunda formulerat. Men detta är knappast vad som förklarar skillnaden mellan de båda länders penningpolitik.

Man skulle då istället kunna tro att Norge ligger längre framme i konjunkturuppgången än Sverige och att det norska inflationshotet är mer påtagligt än det svenska. Så är dock inte heller fallet.

Tvärtom är likheterna slående när det gäller de bägge grannländernas ekonomiska situation. Båda är inne i en stark återhämtning efter coronakrisen., med stark tillväxt och ökad sysselsättning. Men inget av dem har något akut inflationsproblem.

Inflationen i Norge – liksom i Sverige – har gått upp tillfälligt, beroende på höjda elpriser. Men både Norges Bank och Riksbanken ser detta som någonting övergående som man inte behöver reagera på genom att höja styrräntan.

Argumentet som Øystein Olsen, chefen för Norges Bank, framför är ett helt annat. Enligt honom visar den pågående normaliseringen av ekonomin som att det nu är rätt att börja en gradvis normalisering av styrräntan.

Eller uttryckt med Øystein Olsens ord och på hans eget språk: ”Normaliseringen av økonomien tilsier at det nå er riktig å starte en gradvis normalisering av styringsrenten”.

Istället för att invänta en inflation som varaktigt ligger kring två procent vill Norges Bank alltså ligga steget före och bidra till en mer normal situation i den norska ekonomin.

Bakom detta ligger att det inte är normalt med nollränta, alltså att pengar är i stort sett gratis, och att det faktiskt är sunt att ta ut ränta – även om den ännu så länge begränsar sig till 0,25 procent. Men genom att markera att ännu en räntehöjning av samma storlek är att vänta före årsskiftet, stakar Norges Bank också ut en bana framåt.

Även här är Norges Bank tydlig och skriver att även behovet att motverka finansiella obalanser talar för höjda räntor. Man tillägger att osäkerheten om effekterna dock gör att höjningen av styrräntan får komma gradvis.

Man kan jämföra detta med Riksbankens mer avvaktande inställning, där man inte anser det vara dags att frångå nollräntan förrän inflationen är varaktigt uppe i två procent – eller kanske ännu högre. Den leder till en mer passiv penningpolitik, där man inte på samma sätt ser som sin uppgift att bidra till normalisering.

Bägge dessa hållningar, den norska och den svenska, är förenliga med ett inflationsmål på två procent. Men ändå kan man göra så olika, vilket visar att det finns en större handlingsfrihet i penningpolitiken än vad det ofta verkar.

Kommer då räntehöjningarna att dämpa återhämtningen i Norges ekonomi, medan Sveriges istället gynnas av den fortsatta nollräntan?

Det tycks inte särskilt sannolikt. Skillnaderna blir inte avgörande stora i pengar räknat, utan visar mest på skillnaderna i attityd och förhållningssätt.

Av sådana skäl lämnade Riksbanken sin minusränta och övergick till nollränta i början av 2020, då läget i ekonomin inte var särskilt starkt och inflationen fortfarande var låg. Men som ett steg mot normalisering tjänade det ändå sitt syfte och trots krisen som sedan bröt ut har man ändå inte tagit steget tillbaka, utan behållit nollräntan.

Nu gör Norge något liknande, vilket vi på svenskt håll borde följa med stort intresse. Förr eller senare – och helst ganska snart – måste ju även Riksbanken lämna nollräntan bakom sig.

 

 

 

 

 

Johan Schück

Jag är journalist med bred samhällsekonomisk inriktning. Mina intressen gäller främst makroekonomi, ekonomisk politik och internationell ekonomi.

Tel. 070 620 1138
Epost: johan.schuck@johanschuck.se

Nya artiklar

Ekonomin sköts av tunga politiker i Magdalena Anderssons regering

Mikael Damberg som finansminister och Karl-Petter Thorwaldsson som näringsminister är två välkända namn i Magdalena Anderssons nya regering. Den ena är erfaren politiker, den...

Trögt för Riksbanken att lämna krisen, men på tre år hinner mycket hända

Riksbanken har förklarat hur dess krisåtgärder under covidpandemin ska börja avvecklas. På torsdagen meddelade man att den nuvarande nollräntan ska överges på hösten 2024....

En svag regering och många partier… Vem klarar att styra Sverige?

Onsdagen den 24 november 2021 går till historien. Under samma dag har Magdalena Andersson valts till statsminister och sedan fått avgå när Miljöpartiet lämnat...

Riksbanken förlorar makten när regeringen vill bestämma allt

  Svenska regeringen vill driva igenom en ny riksbankslag. Propositionen är lagd, men det är osäkert om oppositionen är med på förslagen. Klart är däremot...

Sverige har brist på arbetskraft och grönt europeiskt sammanhang

Sverige har en stor brist på arbetskraft. Det gäller särskilt inom industrin, både bland ingenjörer och olika slags specialister. För tillfälligt hindras utvecklingen av...