Svenska kronan har blivit rekordsvag mot dollarn och i höst ställer detta Riksbanken inför ett ovanligt svårt balansnummer. Nu gäller det att kraftigt höja räntan, men ändå inte utlösa en kris på den känsliga bostadsmarknaden.
Sverige är sårbart när det är oroligt i världen. Det visas nu genom att kronan får ta mycket stryk när framför allt dollarn stärks mot andra valutor.
Dollarn har stigit även mot euron och andra världsvalutor, så det är inte konstigt att också kronan hör till dem som har fallit.
Men viktiga skillnaden är att kronan har sjunkit så mycket mer än de flesta andra valutor. Under de senaste två veckorna har den fallit med cirka sex procent mot dollarn.
En dollar kostar nu cirka 10,60 kr, vilket är mer än någon gång under de senaste 20 åren. Vid mitten av augusti fick man betala runt tio kronor för dollarn.
Orsaken är inte självklar. Sverige är ju inte ett krisland, utan måste ses som mer stabilt än många andra europeiska länder. Ändå finns en del svagheter som kan spela in.
Politiskt är läget osäkert, såtillvida att Sverige går mot en valutgång som gör det svårt att bilda en handlingsduglig regering. Närheten till det krigförande Ryssland kan också uppfattas som en risk, trots den svenska ansökan om Natomedlemskap.
Ekonomiskt har Sverige drabbats av en kraftig inflation, delvis till följd av Rysslands krig mot Ukraina. Problemen har kommit utifrån, men sedan förstärkts av inhemska prisökningar som sedan uppstått på ett brett fält.
Den svenska inflationen är uppe i 8,0 procent och visar inga tydliga tecken på att falla. Priserna på energi och råvaror har visserligen börjat sjunka, men i gengäld stiger elpriset och priserna på livsmedel. Den stora frågan inför hösten blir hur den kommande avtalsrörelsen ska påverka: kraftiga löneökningar skulle betyda att inflationen biter sig fast mer långvarigt.
Dessa problem är väsentliga, men inte värre än i många andra länder. I Sverige finns dock även andra bekymmer, såsom en överhettad bostadsmarknad och en alltför hög privat skuldsättning. Bland de svenska hushållen finns en utbredd oro över hur det står till med både landets och den egna ekonomin.
Riksbanken har den dubbla uppgiften att klara inflationsbekämpningen och finansiell balans, där det gäller att undvika en skuldkris på bostadsmarknaden.
Hittills i år har man prioriterat inflationen genom att höja styrräntan från 0,0 procent till 0,75 procent. En stor räntehöjning väntas nu i september, kanske med så mycket som 0,75 procentenheter. Vid sidan om den senaste tidens prisökningar, utgör nu även den svaga kronan ett argument.
Räntehöjningarna fortsätter in på nästa år. Men Riksbanken kan inte fortsätta hur långt som helst på den vägen, utan att driva in ekonomin i en djup lågkonjunktur – och kanske även i en finansiell kris.
De flesta bedömare räknar nu med att räntetoppen hamnar kring 2,25-2,50 procent under 2023. Så väldigt mycket mer kan Riksbanken inte höja styrräntan utan att det blir mycket besvärligt för många bostadsinnehavare. Många hushåll reagerar annars genom att strama åt sin konsumtion så kraftigt att hela den svenska ekonomin tappar fart.
Riksbankens penningpolitik riskerar därför att bli otillräcklig när det gäller att tvinga ner inflationen. Från finanspolitiken, som styrs av regering och riksdag, kan man dock knappast räkna med någon större hjälp. De politiska partierna ägnar den närmaste tiden åt valrörelsen och sedan åt förhandlingar om bildandet av ny regering, vilket kan ta en stor del av hösten.
I ett sådant läge finns det inget utrymme att ta tag i problem som inflationen eller skuldsättningen, utan Riksbanken får kämpa sig fram på egen hand.
Osäkra framtidsutsikter av det slaget kan bidra till kronans svaghet. Visserligen finns europeiska länder med betydligt större problem än Sverige, men skillnaden är att många av dem inte har en egen valuta. Bekymren i Italien, Grekland eller Spanien kan visserligen smitta av sig på euron, men detta uppvägs som regel av stora och ekonomiskt stabila länder som Tyskland och Frankrike.
Kronan är däremot en flytande krona vars värde bestämmas på marknaden. Riksbanken brukar inte kommentera växelkursen, men har länge misstänkts för ett önska en svag krona för att hålla inflationen uppe.
Idag är dock läget det motsatta. När Riksbanken numera kämpar med att få ner en hög inflation har den blivit alltmer bekymrad över en svag krona. Men något enkelt botemedel finns inte, annat än att höja styrräntan. Där har dock USA redan tagit täten, på ett sätt som Sverige inte kan komma i kapp.
Sverige får nog därför behålla en svag krona tills det lugnar sig i världen. Men då blir det också svårt att få ner inflationen, även om räntorna stiger. Samtidigt växer oron på bostadsmarknaden. Det blir ganska besvärligt under den närmaste tiden.