Hem Blogg Skärpt konflikt mellan USA och Iran kan ge årets bakslag i världsekonomin

Skärpt konflikt mellan USA och Iran kan ge årets bakslag i världsekonomin

Author

Date

Category

En militär urladdning mellan USA och Iran är för tillfället det största hotet mot världsekonomin. Mycket talar för att konflikten skärps, även om det inte blir ett fullskaligt krig. Det anser Nouriel Roubini, ekonomen som förutsåg den globala finanskrisen och sedan dess går under namnet ”Dr Doom”.

Flera tillfällen har jag lyssnat på Nouriel Roubini på Världsekonomiskt Forums möten i Davos. Han brukar varna för kommande kriser – och har vid viktiga tillfällen fått rätt.

Den här gången, när Roubini är i Stockholm och talar på Skagen Fonders nyårskonferens, låter budskapet faktiskt litet ljusare.

Visserligen anser han att finansmarknaderna gör fel bedömning av den ekonomiska utvecklingen under 2020. Framför allt gäller det börsen som är alldeles för optimistisk, när den tror på kortvarig konjunkturnedgång och snabb återhämtning.

Men Roubini fastnar inte för det pessimistiska scenariot om en global recession. Däremot räknar han med en lågkonjunktur där tillväxten i viktiga länder håller sig strax över nollstrecket.

Motåtgärder kommer ändå att tvingas fram. Federal Reserve och Europeiska centralbanken kommer att sänka sina styrräntor under året. Riksbanken följer efter och återgår till minusränta, förutspår han.

Enligt Roubini finns åtskilliga krafter som drar ner världsekonomin. Konflikten mellan USA och Kina är inte avgjord, även om de två länderna nu har ingått ett handelsavtal. I grunden rör det sig om en kamp om vem som ska vara den ledande supermakten, vilket inte är avgjort på länge till.

Till de olösta problemen hör även Brexit, där det inte står klart hur Storbritanniens EU-utträde ska kunna avslutas under 2020. Inom EU finns också stora svårigheter, utöver vad britterna åstadkommer. I USA kan årets presidentvalskampanj driva fram en ännu mer ohållbar ekonomisk politik – och så kan uppräkningen fortsätta.

Konflikten mellan USA och Iran står ändå i en särklass, poängterar Nouriel Roubini när jag får ett eget samtal med honom. Där handlar det om två länder som redan utkämpar en militär konflikt och är nära att gå till krig. Det relativa lugn som för tillfället råder betecknar han som en illusion.

Här har nog Roubini större insikter än de flesta. Han är sedan länge verksam i USA och professor vid New Yorkuniversitetets Stern School of Business. Men hans familj kommer från Iran där han också har tillbringat en del av sin uppväxt. Till skillnad från de flesta andra ekonomer kan han språket och känner landets interna förhållanden.

Med Roubinis synsätt är Iran den drivande parten, med målet att köra bort USA. De amerikanska ambitionerna är mer oklara, när man inte längre är direkt beroende av olja från Mellanöstern.

USA har ett militärt övertag som man inte förmår att utnyttja. Att gå till massivt angrepp mot Iran tjänar inget begripligt syfte. Den iranska ledningen i Iran är däremot mer benägen att söka strid, särskilt om det kan göras genom avgränsade aktioner eller med hjälp av allierade.

Det amerikanska embargot är samtidigt till stort besvär för Iran där ekonomin har försvagats. Folkligt missnöje över försämrade levnadsförhållanden kan leda till ett uppror mot de religiösa ledarna.

För den iranska ledningen kan en militär konflikt med USA därför vara ett välkommet sätt att samla befolkningen bakom sig. Om Iran lyckas åsamka amerikanerna kännbara förluster, kan det dessutom påverka presidentvalet i november och minska Donald Trumps chanser till omval.

Sammantaget skulle detta tala för att Iran vill provocera fram en militär sammanstötning som USA anser sig tvingat att svara på. Följden blir då en urladdning där ingen vet hur det ska sluta.

Ingendera sidan har dock att vinna på ett fullskaligt krig, understryker Nouriel Roubini. Men även om konflikter av det här slaget har sin egen dynamik, tror han ändå att upptrappningen slutligen ska kunna hejdas.

För världsekonomin kan det ändå visa sig högst kännbart. På de internationella finansmarknaderna, där man ännu inte tycks förutse ett förlopp av det här slaget, blir det en kraftig reaktion.

Oljepriset skjuter i höjden, särskilt om transportvägen genom Hormuzsundet riskerar att klippas av. Iran kan också attackera oljefält i grannländer som är allierade med USA, liksom ledningar till deras utskeppningshamnar.

Det här är tillräckligt för att den internationella oljemarknaden ska hamna i gungning. En omstridd fråga är hur mycket som olika länders ekonomier sedan påverkas av ett skyhögt oljepris. Roubini tillhör dem som tror att inverkan fortfarande är stor.

Faran finns att vi, på ett mycket handgripligt sätt, får veta betydligt mer om detta under loppet av 2020. Ekonomer kan inte göra meningsfulla prognoser över krigsrisker och deras följder. Om det verkligen blir en militär urladdning mellan USA och Iran så kommer dock dess inverkan på ekonomin mycket snart att märkas.

Många vill nog ändå, liksom tidigare, inte gärna ta till sig Nouriel Roubinis bedömningar. Men det brukar vara bättre att se farorna i tid än att bli överraskad.

Johan Schück

Jag är journalist med bred samhällsekonomisk inriktning. Mina intressen gäller främst makroekonomi, ekonomisk politik och internationell ekonomi.

Tel. 070 620 1138
Epost: johan.schuck@johanschuck.se

Nya artiklar

Ekonomisk politik i normlöst tillstånd – vad är det egentligen som gäller?

Ett normlöst tillstånd råder i den ekonomiska politiken. Det är oklart vad man ska hålla sig till när sådant som överskottsmål och inflationsmål inte...

Ekonomisk Debatt recenserar Schücks ABC

Min bok Schücks ABC (Dialogos Förlag) har just fått en mycket positiv recension i tidskriften Ekonomisk Debatt. Denna tidskrift, som grundades av nyligen avlidne Assar...

Småföretagen och jobben får vänta när Sverige går mot en regeringskris

Regeringens öde vilar i parternas händer. En svårlöst regeringskris hotar om arbetsgivare och fack inte klarar att göra upp om arbetsrätten. Men en avtalslösning,...

Starka offentliga finanser behöver återställas i god tid före nästa kris

Pengar är inte gratis, ens under den djupa coronakrisen. Nu finns behov av generösa stimulanser, men det är också nödvändigt att hitta en väg...

Assar Lindbeck – forskare, pedagog, debattör och opinionsbildare

Det är svårt att överdriva Assar Lindbecks betydelse. Under mer än ett halvsekel var han Sveriges mest inflytelserike nationalekonom. Med honom försvinner en ledande...