Hem Blogg Statligt stöd vid korttidsarbete är inget hinder för aktieutdelning

Statligt stöd vid korttidsarbete är inget hinder för aktieutdelning

Author

Date

Category

Politiska partier från höger till vänster tävlar just nu om att hindra aktieutdelningar från företag som tar emot statligt stöd vid korttidsarbete. Men de har alla i grunden fel. Företagen har rätt att dela ut vinst till sina aktieägare.

Tillväxtverket har hand om utbetalningarna av stöd vid korttidsarbete och dess generaldirektör har nu kallats till ett möte med riksdagens finansutskott idag klockan 10.30. Där vill politiker från samtliga partier hindra att sådant stöd betalas ut till företag som ger aktieutdelning till sina ägare.

Det rör sig av allt att döma om politiska påtryckningar, av ett slag som inte ska förekomma. Myndighetsbeslut i enskilda ärenden ska fattas självständigt, utifrån gällande lagar och regler. Men nu är politikerna oroliga för att besluten ska gå i en riktning som de inte gillar och då tycks de tillåta sig att göra ett övertramp.

Man får naturligtvis allmänt tycka att företag som får stöd vid korttidsarbete inte ska göra aktieutdelningar. Men det finns också starka argument för motsatt uppfattning som förtjänar att sakligt prövas. Frågan borde utredas rejält innan man går till beslut.

Till detta borde det finnas gott om tid, eftersom det idag inte finns någon tydlig regel som förbjuder aktieutdelning i företag som tar emot stöd vid korttidsarbete.

I lagen om stöd vid korttidsarbete förklaras att stödet får lämnas till arbetsgivare som utan egen förskyllan har fått tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter, vilka inte har kunnat förutses. Detta innebär knappast ett förbud mot aktieutdelning. Om Tillväxtverket ändå skulle komma fram till den uppfattningen, så kan beslutet överklagas till förvaltningsdomstol för en juridisk prövning.

Det skulle på flera sätt vara olyckligt om det slutliga avgörandet hamnar där. Politikerna kan visserligen vinna tillfälliga poäng på att benhårt gå emot aktieutdelningar. Men de borde knappast vara intresserade av en utdragen process som skapar ytterligare osäkerhet, i en situation som redan är besvärlig nog.

Som läget nu är utnyttjar många företag möjligheten till korttidsarbete för att kunna behålla sin personal, även när verksamheten går på sparlåga under coronakrisen. Det statliga bidraget som täcker en stor del av kostnaderna gör det givetvis mer förmånligt än vad som annars hade varit fallet.

Men det rör sig ändå inte i första hand om ett företagsstöd, utan om en arbetsmarknadsåtgärd i syfte att förhindra ytterligare uppgång i arbetslösheten. Företagen lämnar visserligen in ansökan till Tillväxtverket, men det sker efter att överenskommelse har ingåtts med den egna personalen. Det fordras alltså att båda parter är ense om behovet att övergå till korttidsarbete.

Om möjligheten till korttidsarbete blockeras har de företag som vill behålla möjligheten till aktieutdelning ett annat mer långtgående alternativ: de kan varsla sina anställda om uppsägning. Faran är nu att de politiska påtryckningarna leder till en situation där varslen ökar mer än nödvändigt och att arbetslösheten därför skjuter onödigt mycket i höjden.

Detta är förstås inte vad politikerna i finansutskottet önskar. Men de borde tänka efter, så att de inte ställer till skada som blir svår att reparera. Det kan ta tid innan personal som sägs upp hittar nya jobb eller blir återanställda.

Någon tanke borde också ägnas åt den mer principiella frågan om var besluten om aktieutdelningar bör ligga. Normalt sett är det ingen tvekan om att detta avgörande hör hemma i företagens styrelser. Frågan är om läget nu är sådant att statliga organ istället bör ta över.

Att ett företag får statligt stöd vid korttidsarbete är i varje fall inget tillräckligt skäl att det ska förlora sin beslutsrätt. Det kan finnas andra situationer där sådana inskränkningar däremot är motiverade, exempelvis om staten genom riktade åtgärder just har räddat företaget från konkurs. Men då behövs det tydliga regler även för detta.

En annan sak är att många företag själva kan se goda skäl att avstå från att ge utdelning, exempelvis för att konsolidera sig inför kommande påfrestningar. Men det behöver vägas mot andra behov, såsom att visa långsiktighet gentemot de aktieägare – till exempel pensionsfonder – som är beroende att få avkastning. En fungerande lösning kan vara att tillfälligt sänka utdelningen, jämfört med föregående år, men inte helt slopa den.

Oavsett hur bolagen väljer att göra, måste de ta hänsyn till sitt framtida behov av riskkapital. Men om villkoren för ägandet ska styras av politiska utspel, är faran att många investerare drar sig undan och föredrar andra alternativ.

Dessutom ska det inte glömmas att åtskilliga av de svenska storföretagens ägare finns i utlandet, samtidigt som företagen är globalt verksamma och får sina vinster från många andra håll än Sverige. I denna internationella miljö är det svårt att överblicka följderna av ett nationellt beslut om att inte tillåta aktieutdelningar. Men kostnaderna kan bli högre än vad politikerna tycks tro.

Johan Schück

Jag är journalist med bred samhällsekonomisk inriktning. Mina intressen gäller främst makroekonomi, ekonomisk politik och internationell ekonomi.

Tel. 070 620 1138
Epost: johan.schuck@johanschuck.se

Nya artiklar

Trump eller Biden? Ekonomin styr över mycket i USA:s presidentval

Vad händer med ekonomin om Donald Trump lyckas bli omvald som USA:s president? Och hur går det om Joe Biden vinner? Vad de amerikanska...

Totalt fel att utestänga Huawei – vem försöker Sverige lura?

Genom att hävda att Kina är ett hot mot vår säkerhet har Sverige också gått längre än till att starta ett handelskrig. Vi har...

LAS har förlorat åtskilligt av sin betydelse, utom i politiska debatten

Lagen om anställningsskydd betyder inte så mycket - varken åt det positiva eller negativa hållet - som många tycks tro. Därför finns det ingen stark...

Allmän nedstängning, beroende på corona, borde inte bli aktuell i Sverige

Varje svensk invånare, gammal som ung, går i år runt 20 000-25 000 kronor back till följd av coronapandemin. Delvis kan tappet tas tillbaka,...

När det gäller auktioner är det praktisk teori som tar priset

Enligt ett gammalt talesätt finns inget så praktiskt som en god teori. Vetenskapsakademien tycks i år ha fastnat för detta när Paul Milgrom och...