Hem Blogg Striden går vidare mellan Donald Trump och Federal Reserve

Striden går vidare mellan Donald Trump och Federal Reserve

Author

Date

Category

Maktkampen mellan Donald Trump och den amerikanska centralbanken Federal Reserve är ännu inte avgjord. Presidenten har pressat hårt för räntesänkning, men vad som nu beslutats räcker inte för att motsvara hans krav. Därför går striden vidare, till skada för USA och övriga världen.

På onsdagskvällen, svensk tid, kom beslutet att Federal Reserve sänker sin styrränta med 0,25 procentenheter. Det är den första amerikanska räntesänkningen på tio år, alltså sedan sänkningarna under finanskrisen. Under de senaste årens amerikanska högkonjunktur har styrräntan tvärtom höjts från nollstrecket till en nivå på 2,25-2,50 procent.

Inte så högt, kan man tycka. Men Federal Reserve har ändå höjt styrräntan så mycket att det nu finns en fallhöjd att sänka utifrån. Nu, när konjunkturen börjar försvagas även i USA, har tiden kommit att börja utnyttja detta.

Inför onsdagens räntebeslut var det allmänt väntat att styrräntan skulle sänkas med 0,25 procentenheter. Så frågan var snarare hur Federal Reserve skulle beskriva framtiden. Rör det sig om en enstaka sänkning eller om början på en ny trend nedåt?

Det hänger nära ihop med nästa fråga: hur ska Federal Reserve bemöta de mycket hårda påtryckningarna från Donald Trump, som vill inskränka centralbankens rätt att fatta självständiga räntebeslut?

Presidentens hot att avsätta Fed-chefen Jay Powell, som tillträdde så sent som i början av året, kan ju knappast tolkas på annat sätt. Trump har dessutom försökt, men hittills misslyckats, med att få in några av sin trogna anhängare i ledningen för Federal Reserve.

Svaret från Jay Powell blev nu att det rör sig om en enstaka räntesänkning – och inte om ett trendbrott mot lägre räntor. Federal Reserve motiverar beslutet med den osäkerhet som för närvarande råder globalt, liksom med det svaga inflationstrycket. Vad som i fortsättningen ska ske med styrräntan beror, bland annat, på hur utvecklingen blir på dessa områden.

Donald Trump har därmed anledning att vara missnöjd: det blev en mindre räntesänkning än han hade tänkt sig och beslutet pekar dessutom inte på något tydligt sätt mot ännu lägre räntor. Federal Reserve har därmed också tills vidare lyckats upprätthålla sin integritet, trots presidentens maktanspråk.

Sista ordet är dock inte sagt. Federal Reserve kan behöva sänka styrräntan fler gånger, inte minst om Trump fortsätter att sprida internationell osäkerhet genom sina handelspolitiska utspel. Även om hans syfte inte är att försvaga konjunkturen, även i USA, kan just detta ändå bli resultatet. I så fall blir det nog fler räntesänkningar.

Trumps syfte med kraven på sänkt ränta är dock ett helt annat: han vill få fart på ekonomin inför nästa år för att därigenom säkra sitt omval som president. Därför kan man räkna med att påtryckningarna mot Federal Reserve blir allt hårdare, även om dessa går rakt emot principerna för USA:s politiska system som ju bygger på maktdelning mellan olika organ. Meningen är ju inte att presidenten ska bestämma allt.

För Donald Trump existerar däremot inga sådana restriktioner. Han kan mycket väl försöka avsätta Fed-chefen Jay Powell och ersätta honom med en ja-sägare. Kongressen kan visserligen försöka sätta hinder i vägen, men kanske det inte räcker.

Det viktigaste blir då inte om räntan sänks ytterligare, utan att en av USA:s främsta institutioner är i fara. Federal Reserve har länge varit en förebild när det gäller penningpolitisk självständighet, men om detta skulle ändras kan det få globala konsekvenser.

För Sveriges del handlar den amerikanska räntesänkningen i första hand om att Riksbanken nu får svårare att genomföra den räntehöjning som är tänkt att komma vid slutet av året eller i början av nästa år. Det gäller i synnerhet som Europeiska centralbanken, ECB, också tycks vara inriktad på räntesänkning eller andra lättnader. Då blir det inte lätt för Riksbanken att gå i motsatt riktning.

Men maktkampen mellan Trump och Federal Reserve berör också något mycket större, nämligen Riksbankens självständighet. Skulle presidenten slutligen vinna maktkampen så öppnas dörrarna för politiska påtryckningar mot centralbanker även i andra delar av världen. I förlängningen kan detta även gälla här, oavsett vad man i Sverige anser om Donald Trump.

Johan Schück

Jag är journalist med bred samhällsekonomisk inriktning. Mina intressen gäller främst makroekonomi, ekonomisk politik och internationell ekonomi.

Tel. 070 620 1138
Epost: johan.schuck@johanschuck.se

Nya artiklar

Riksbankens balansgång: hur möta dagens kris utan att skapa nya kriser?

Riksbanken utökar sina köp av värdepapper för att dämpa följderna av coronapandemin. Problemen lindras på kort sikt, men ekonomin blir mer sårbar i ett...

En revolution – men då går hemarbetet för långt

Många känner att de är mer produktiva när de jobbar hemifrån. Men lagom är bäst. Därför finns det anledning att tänka efter när en...

Farlig period för USA och världen när Trump kämpar för att sitta kvar

Den närmaste tiden blir kritisk för USA och världen. Donald Trump har inte gett upp, utan prövar varje sätt att stanna kvar som president....

En genomgripande skattereform är önskvärd, men verkar politiskt omöjlig

Det svenska skattesystemet är moget för en genomgripande reform. Men hittills har inget hänt, eftersom den politiska viljan till en bred uppgörelse saknas. Ekonomen...

Vinner Biden slutligen över Trump? Valet i USA är ännu helt inte avklarat

USA-valet är inte slutligt avgjort. Ännu kan det inte uteslutas att förloraren Donald Trump lyckas trixa sig kvar. Och inte förrän i januari står...