Riksbanken höjer styrräntan för första gången på tre år och fler räntehöjningar är att vänta inom det närmaste året. Orsaken är att inflationen är på väg att överstiga det uppsatta målet.
Hittills har Sverige klarat sig undan medan många andra länders centralbanker har lyft sina styrräntor. USA och euroländerna gjorde höjningar tidigare i höst och samma gäller grannlandet Norge.
Orsakerna har till viss del varit en förbättrad konjunktur, men i ännu högre grad stigande kostnader för olja, el och gas. Sammantaget har detta gett upphov till en tilltagande inflation som på flera håll ser ut att bli svår att bemästra.
Även i Sverige finns ett ökat inflationstryck som dock inte alltid är så tydligt. Den underliggande inflationen (som Riksbanken brukar beteckna som KPIF) ligger visserligen på relativt blygsamma 1,5 procent. Om man skulle dra bort kostnaderna för energi, vilket ibland också görs, så hamnar inflationen för närvarande på endast 0,5 procent.
Men denna låga inflation är inget annat än en illusion. Inför valet 2026 sänktes på regeringens förslag flera olika skatter, bland annat på livsmedel och energi, på ett sätt som tillfälligt dolde den verkliga inflationen. De verkliga sifforna skulle annars ha hamnat så högt som 3,8 procent, alltså väsentligt högre än inflationsmålet på 2,0 procent.
När dessa skatter ska höjas igen, vilket till stor del ska ske nästa år, så blir följden stora prisökningar. Riksbanken måste bereda sig för detta och inte vänta tills den uppmätta inflationen skjuter i höjden. Då är det alldeles för sent att reagera, eftersom det tar tid innan räntehöjningar ger märkbara resultat.
Riksbanken är därför inte alltför tidigt ute, snarare kan man undra om inte åtstramningen från 1,5 procent till 2,0 procent borde ha kommit litet tidigare. Nu väntas inflationen stiga över tvåprocentsmålet under åtminstone åren 2027 och 2028, med risk för att priserna stiger mer än förutsett.
De tioåriga marknadsräntorna är i Sveriges fall uppe på cirka tre procent, vilket är högre än Riksbankens styrränta. Det återspeglar att finansmarknaderna väntar en något högre inflation, utöver att man oroar sig för geopolitiska och andra risker. Kriget mellan USA och Iran är en förklaring, bland flera, till att räntenivåerna hålls uppe.
Sverige ligger ändå väl till, jämfört med flera andra länder. Frankrike har tioårsräntor som är uppe runt fem procent, beroende på dess svaga offentliga finanser och det oroliga politiska läget inför presidentvalet nästa vår. Amerikanska marknadsräntor är också höga, men där finns även skäl som en högre inflation och extremt uppdrivna börsvärden.
Vad USA:s mellanårsval betyder för räntor och inflation är ännu för tidigt att säga. Men man kan hoppas att valutgången leder till en mer balanserad situation inom landet. Tydligt är att de amerikanska väljarna önskar sig en starkare ekonomi som kommer dem själva bättre till del. Detta har inte åstadkommits genom protektionism och tullar.
Hur USA i fortsättningen ska spela sin globala roll är den centrala frågan. Svaret är av största betydelse även för Sverige, med dess internationella inriktning. Det handlar inte enbart om handel, utan också om allt ifrån finansmarknader till säkerhetspolitiskt samarbete.
Men vad som kan hända under återstående två år med Donald Trump som president är ännu mycket oklart. Sverige och Europa har dock mycket att vinna på en närmare samverkan, jämfört med de senaste årens låsningar. Något liknande borde gälla USA, även om misstron på båda håll kan bli svår att övervinna.