Världsekonomin är inne i ett nytt skede. Räntorna är på väg uppåt, till följd av en snabbt stigande inflation. USA:s centralbank Federal Reserve håller ledningen, medan Sveriges Riksbank än så länge tar det lugnare.
Räntorna stiger snabbt på många håll. Mest uppmärksamhet under den här veckan får amerikanska Federal Reserve som höjer styrräntan med en halv procentenhet till 0,75-1,0 procent. Men även Bank of England och Reserve Bank of Australia tillhör de senaste dagarnas höjare, både med en kvarts procentenhet.
Riksbanken i Sverige höjde som bekant sin styrränta från 0,0 procent till 0,25 procent i förra veckan. Nu har man publicerat protokollet som visar hur de sex beslutande ledamöterna i direktionen resonerade.
Generellt är orsaken till räntehöjningarna att inflationen hittills under 2022 har stigit oväntat kraftigt. Uppgången började redan i fjol, men ökningen avfärdades då ofta som tillfällig. Det mesta skylldes på stigande energipriser, i spåren av de senaste årens pandemi.
Vid det här laget har det visat sig att detta var alltför optimistiskt. Dyrare energi drar med sig priserna på många andra områden uppåt, vilket inte borde vara oväntat. Den internationella handeln hämmas samtidigt av brist på fartygscontainrar och av att hamnar i Kina stängs, beroende på återkomsten av den kinesiska pandemin.
Rysslands invasion av Ukraina har dessutom satt ytterligare fart på inflationen genom att energipriserna drivits ännu mer uppåt. Även livsmedelspriserna har stigit till följd av bortfallet från viktiga produkter som konstgödsel, spannmål och solrosolja.
I åtskilliga länder kan man nu konstatera att inflationen blir högre än väntat och dessutom får större bredd. Allmänhetens inflationsförväntningar har stigit, vilket skapar utrymme för fler prisökningar. Oron växer också för kompensationskrav som drar lönerna uppåt, så att det uppstår en allmän pris- och lönespiral.
USA är hårdare drabbat än de flesta länder, med prisökningar på över åtta procent. Man inledde sina räntehöjningar ganska sent, men har nu lagt fram en plan där räntan ska justeras upp med en halv procentenhet vid minst ytterligare fyra gånger under 2022. Räntehöjningarna ska sedan fortsätta även under nästa år.
De internationella marknadsräntorna styrs i hög grad av förväntningar om Federal Reserves kommande räntebeslut. Marknaden har därför redan påverkats av som väntas hända senare i år. Den stigande räntetrenden inverkar också på andra länder, även om deras centralbankerna inte går lika snabbt fram.
I Europa har visserligen Norge och Storbritannien börjat höja räntorna redan under förra året. Men Europeiska centralbanken, ECB, har ännu inte inlett sina räntehöjningar som väntas till sommaren. Men marknadsräntorna drivs upp även inom euroländerna, till följd av förväntningar om kommande amerikanska räntebeslut.
Sverige är i en liknande situation genom att marknadsräntorna började stiga innan Riksbanken bestämde sig för sin första räntehöjning. Men bankernas bolåneräntor höjdes redan då, eftersom hushållens bostadslån finansieras genom en internationell upplåning som hade blivit dyrare.
Riksbankens räntehöjning drevs fram av att inflationen hade uppmätts till mer än sex procent, varav större delen inte berodde på höga energipriser utan hade andra skäl. Den gjorda räntehöjningen ska sedan, enligt Riksbanken, följas av ytterligare två eller tre ytterligare ökningar senare i år. Avsikten är att styrräntan ska komma upp till närmare två procent under andra kvartalet 2025.
Protokollet från Riksbanken, som just har publicerats, visar att det inom direktionen finns något skilda åsikter om hur fort man ska gå fram. Redan nästa vecka kommer en prövning när inflationssiffror för april publiceras. Om dessa visar på tilltagande prisökningar, så kan det bli behövligt med ännu större räntehöjningar.
Nästa räntebesked från Riksbanken kommer alldeles efter midsommar. Det kan bli tuffare än vad som hittills har sagts. Även internationellt kan sommaren präglas av ränteoro, med fler höjningar än hittills planerat.
Men om räntehöjningar ska ge effekt på inflationen, så behöver de sättas in ganska snabbt. För centralbankerna – Riksbanken och andra – gäller det att markera sin beslutsamhet. Det kan bli smärtsamt och kontroversiellt, men är helt nödvändigt.