När runt tio dagar återstår till valet är konjunkturen raskt på väg uppåt. Men det beror inte särskilt mycket på regeringens finanspolitiska stimulanser såsom sänkt matmoms och lägre bensinskatt. Det är inte heller klart vem som gynnas, Tidöpartierna eller den rödgröna oppositionen.
Men under den gångna veckan har det kommit flera positiva besked om den svenska ekonomin. Enligt SCB ökade Sveriges BNP med 1,6 procent under andra kvartalet i år, jämfört med kvartalet innan. Under det första kvartalet stod tillväxten däremot helt stilla.
Uppgången i konjunkturen inträffade på bred front. Den gällde såväl industriproduktionen och investeringarna liksom exporten, samt både offentlig och hushållskonsumtion. Tjänstesektorn och industri följde med varandra uppåt.
Framtidsutsikterna ljusnade också under augusti, enligt Konjunkturinstitutets barometer. Optimismen ökade främst inom handeln och tjänsteföretagen, men även hos hushållen. Bland dem räknade fler med förbättrad egen ekonomi inom de närmaste tolv månaderna.
Gynnsamma prognoser har också kommit från flera av bankerna. Nu på onsdagen var det Nordea som räknade med en svensk BNP-stegring på 2,8 procent i år och 2,5 procent under nästa år, innan tillväxten därefter går in i en genomsnittlig årlig ökningstakt på 1,8 procent.
Påfallande i Nordeas prognos är att exporten drar Sveriges ekonomi framåt, trots den oroliga globala ekonomin. Men uthålligheten i världshandeln har visat sig större än väntat, trots störningarna i olje- och gastransporterna till följd av blockaden av Hormuzsundet.
Därtill kommer att de svenska hushållen tycks ha återtagit en hel del av köplusten och konsumerar mer igen. Inflationen skulle hållas under kontroll, även utan de tillfälliga prissänkningarna på mat, el, drivmedel som har satts in av regeringen för att stimulera Sveriges ekonomi under valåret – egentligen helt onödigt.
Den stigande konjunkturen leder till stigande inflation och ett behov av höjda räntor. Det märktes redan under sommaren då de långa marknadsräntorna har stigit i åtskilliga länder, däribland Sverige. Flera centralbanker har också redan höjt sina styrräntor – och andra är snart där som Europeiska centralbanken (ECB) och amerikanska Federal Reserve.
I USA kan man räkna med strid mellan president Donald Trump, som tvärtom vill se sänkta räntor, och den nye Fed-chefen Kevin Warsh som i första hand vill bekämpa tendenserna till inflation. ECB har däremot inga större svårigheter att höja styrräntan, även om det kan väcka missnöje i en del av euroländerna.
I Sverige utgör inflationen inte något akut problem som kräver åtgärd. Men ändå kan det drivas fram en räntehöjning av att kronan har försvagats mot andra valutor. I förlängningen kan detta leda till högre svenska importpriser och därmed även högre inflation. Allt fler bedömare, senast nu Nordea, räknar med att Riksbanken höjer styrräntan i november, liksom i början av nästa år.
En svag ekonomisk politik efter valet kan också bli en orsak för Riksbanken att strama åt penningpolitiken. Den pågående valrörelsen har varit fylld med dyra löften, lagda utan hänsyn till behovet av att upprätthålla ett finanspolitiskt ramverk. Om det sedan under hösten visar sig svårt att bilda en handlingskraftig regering, så kan det i stället bli nödvändigt att motverka finansiell oro genom en räntehöjning.
Valresultatet kommer därför att bli viktigt, inte bara för inrikespolitiken i stort utan också för den svenska ekonomin. Det går dessutom inte att bortse från risken att kapital kan lämna Sverige, på liknande sätt som på senare år har skett i Norge till följd av skärpta kapitalskatter. Krav på miljardärsskatt eller liknande ingrepp kan få andra följder än vad deras tillskyndare har tänkt sig.
Efter valet blir det därför viktigt att göra klart vilka känsliga förändringar som faktiskt ska bli aktuella. De politiska krav som inte står på åtgärdslistan för kommande regeringsbildare borde då med det snaraste rensas bort. Det tvärstopp som redan gäller i fråga om en hög fastighetsskatt skulle kunna gälla mer, till exempelvis höga marginalskatter på arbetsinkomster vilka motverkar ekonomisk tillväxt.
Produktivitet och tillväxt borde bli ekonomiska huvudfrågor under den kommande mandatperioden, oavsett vilka som ska regera. Centralt blir att utnyttja AI på ett sätt som gynnar Sverige, genom att både skapa inkomster och arbetstillfällen. Landet står inför en strukturomvandling som borde diskuteras redan nu i valkampanjen.