Ifall Riksbanken ska sänka sin styrränta igen så bör det ske snarast möjligt, alltså nu i september. Det är i höst som ekonomin kan behöva stimulans, inte under nästa år när konjunkturen vänder upp och matmomsen ändå ska sänkas till hälften.
Om drygt en vecka presenterar regeringen sin budget. Redan nu är det klart att momsen på livsmedel ska sänkas från den 1 april 2026 och sedan återgå till dagens nivå från årsskiftet 2027/28. Även om en rad andra stimulansåtgärder har det berättats i förväg.
Men gemensamt för dessa är att de påverkar ekonomin under nästa år och senare, när konjunkturen har börjat vända uppåt. Tajmningen av regeringens åtgärder blir därför inte särskilt träffsäker.
Riksbanken har större möjligheter att reagera snabbt, när så verkar motiverat. Närmaste ordinarie räntemöte är utsatt till tisdagen den 23 september, omedelbart efter att regeringen har lämnat sin budget till riksdagen.
Det är en känslig tidpunkt, eftersom det därmed kan verka som om Riksbanken genom sitt räntebeslut sätter betyg på regeringens finanspolitik. Men frågan om eventuell ändring av styrräntan kan inte föras bort från dagordningen. Oavsett tidpunkt ska penningpolitiken skötas självständigt från politiska instanser.
Vid detta tillfälle blir frågan i praktiken om styrräntan ska hållas oförändrad eller sänkas. Vad som talar för en lägre räntenivå är det alltjämt svaga konjunkturläget med trög tillväxt och stigande arbetslöshet. Sänkt ränta får fler att tro på en snar vändning till det bättre.
Förhoppningen skulle vara att en räntesänkning får optimismen att stiga bland hushållen, så att fler ökar sin konsumtion. Med lägre ränta följer också minskade bostadskostnader, vilket kan leda till att fler byter bostäder och att bostadspriserna vänder uppåt. För näringslivet minskar lånekostnaderna och fler företag vågar satsa på investeringar.
Argument för en bibehållen räntenivå på 2,0 procent är dock att inflationen, med det mått som Riksbanken oftast använder, ligger ovanför inflationsmålet på två procent. I augusti låg tolvmånadstakten för konsumentprisindex, räknad med oförändrad ränta, på 3,2 procent.
Även om inflationen föll i augusti kan det kännas som alltför tidigt att sänka styrräntan igen, med de risker som följer. En fara är att kronkursen försvagas, vilket skulle driva upp de svenska importpriserna och destabilisera ekonomin.
Vilka argument som överväger inom Riksbankens direktion är inte självklart. Men klart är nog ändå att man har större utrymme för räntesänkning nu – eller möjligen i början av november – än under nästa år. Under 2026 kommer regeringen att ta kommandot över konjunkturpolitiken med sitt stora stimulanser, med bland den sänkta matmomsen. Ytterligare pengar är att vänta i den kommande vårpropositionen.
Riksbanken ges då mindre roll att spela, så länge inte inflationen drar i väg kraftigt uppåt. Troligast är att styrräntan kommer att ligga fast under större delen av 2026, oavsett på vilken nivå den innan dess har hamnat. Faran är annars att penningpolitiken blir en valfråga, på ett sätt som ingen önskar.
Efter riksdagsvalet, alltså från mitten av september nästa år, kan det dock bli dags för Riksbanken att bli mer aktiv igen. Det gäller särskilt vid ett oklart valresultat som inte ger omedelbart svar på regeringsfrågan. I det läget blir det viktigt att någon upprätthåller stabilitet i ekonomin och förhindrar onödig oro.
Men vad händer nu i september? Det troligaste är nog att Riksbanken avstår från att sänka styrräntan, med hänvisning till den alltför höga inflationen, och håller öppet för en nedjustering i november. Men önskvärt skulle i stället vara att man bestämmer sig för en snar räntesänkning, som årets sista försök att stötta konjunkturen.
Räntebeslutet är inte självklart och det kan finnas olika meningar inom Riksbankens direktion. En viss vägledning kanske ges av att Europeiska centralbanken, ECB, på torsdagen bestämde sig för att behålla sin styrränta på oförändrad nivå. Riksbanken behöver inte göra likadant som ECB, men har ändå ofta kommit till samma slutsats.