Minussiffror för Sveriges BNP kommer som oväntad kalldusch, även om konjunkturen är på nedgång. Men SCB rapporterar nu att den svenska produktionen av varor och tjänster sjönk med 0,1 procent under årets andra kvartal.
Framför allt är det fallande investeringar som drar ner BNP-siffrorna. Företagen har satsat mindre än tidigare på att anskaffa nya maskiner och inventarier. Det hänger i sin tur ihop med en minskad varuproduktion, liksom en krympande export.
Alltsammans är normala inslag i en konjunkturnedgång, men under våren – som de nya BNP-siffrorna avser – har det vänt oväntat snabbt nedåt. Antalet sysselsatta i hela ekonomin har också minskat, även om antalet arbetade timmar alltjämt ökade. Produktivitetsutvecklingen är fortfarande mycket svag.
Färska tecken finns också på att konjunkturnedgången fortsätter. Konjunkturinstitutets barometer för juli, som kom i slutet av förra veckan, pekar mot ytterligare försvagning i både tillverkningsindustrin och tjänstesektorn. Företagens omdömen om sina orderstockar och färdigvarulager har blivit mer negativa.
Däremot är hushållen mer optimistiska i än tidigare, enligt KI-barometern, och detaljhandeln går ännu relativt starkt. Liknande syns i de nya BNP-siffrorna där hushållens konsumtion har ökat starkt, vilket gjort att BNP-fallet inte blivit ännu större.
Den brantare konjunkturnedgången än tidigare i år kan istället främst förklaras med inverkan utifrån. Avmattningen på Europamarknaderna, som är de viktigaste för flertalet svenska exportföretag, har redan tidigare varit påtaglig.
Nu visar det sig än en gång att inte heller Sverige kan stå emot en internationell konjunkturnedgång, även om spridningen hit kan komma med viss fördröjning. Men svenska företag inom både industrin och tjänstesektorn är ofta starkt utlandsberoende, även om de inte själva exporterar sina produkter. Allting hänger ändå ihop.
Ännu är det dock inte fråga om lågkonjunktur: BNP-ökningen räknat på helår ligger ännu på 1,4 procent och än så länge råder högt kapacitetsutnyttjande i ekonomin. Hur djup som nedgången behöver bli är ännu för tidigt att säga.
Minussiffrorna för andra kvartalet utgör ändå ett varningstecken, men det ska också sägas att de inte är att helt lita på. Det rör sig om preliminära uppgifter som av SCB tas fram från ett ofullständigt underlag. Skälet är att finansdepartementet har ansett sig behöva dem inför sitt arbete med höstens budget.
Revideringarna av dessa preliminära BNP-siffror har dock många gånger varit ganska stora -och så kan det bli även denna gång. En särskild orsak är att det pågår en översyn av SCB:s nationalräkenskaper och att denna ska bli klar vid mitten av september. Den bild som då kan ges blir, förhoppningsvis, säkrare och mer korrekt.
De planerade förändringarna av BNP-beräkningarna kan ge en delvis annan bild än vad som nu har kommit fram. Men de ändrar knappast konjunkturutsikterna som innebär att Sverige har några relativt magra år framför sig.
Avgörande beslut i ekonomiska politiken tas inte redan nu. Men inför höstens budget måste finansministern räkna med ett mer begränsat budgetutrymme, såvida man ska hålla sig till det beslutade finanspolitiska ramverket. Konjunkturutsikterna är inte så allvarliga att de skulle motivera en finanspolitik med stora budgetunderskott.
Riksbanken har tid att begrunda läget, eftersom en tänkbar räntehöjning är aviserad till som tidigaste slutet av året. Men alltmer talar för att den uteblir eller åtminstone skjuts på framtiden. För svensk del drar också den räntesänkning som snart väntas från Federal Reserve, den amerikanska centralbanken, bestämt åt det hållet.