Världen kan andas ut en tid till, sedan den amerikanska AI-jätten Nvidia har levererat fina kvartalssiffror. Men risken för ett globalt börsfall finns kvar under de närmaste åren.
Nvidia är USA:s högst värderade företag och ledande bland de sju bolag som har dragit upp de amerikanska börskurserna till rekordhöjder under de senaste åren. Uppgången bygger på verkliga framgångar, men också på stora förväntningar som förr eller senare kan spricka.
Om detta inträffar så kan det leda till ett djupt börsfall, både i USA och stora delar av världen. Drabbade blir i så fall inte enbart AI-bolagen, utan även företag i andra branscher. Följderna blir kännbara även för svenska sparare, både i aktiefonder och andra tillgångar.
Risken finns för en global finanskrasch, liknande vad som har inträffat flera gånger tidigare under 2000-talet. Det räcker med att påminna om Lehmankollapsen 2008-2009 och covidkrisen 2020-2021 för att ge några exempel.
Kriser är olika, men denna gång skulle minskade förmögenhetsvärden åtminstone kunna driva fram en djup lågkonjunktur när hushållen tvingas strama åt sin ekonomi. En rimlig gissning är också att ett stort antal företag drabbas av problem som inte alla överlever.
Hur allvarlig som situationen behöver bli är dock svårt att på förhand säga. Världen är numera bättre förberedd på kriser än man var vid början av 2000-talet. Regeringar och centralbanker vet mer om vad som snabbt behöver göras.
Ett hinder kan dock vara att många länder redan har tömt ut sina reserver genom att staten är högt skuldsatt. Det understryker behovet av internationell samverkan, vilket kan vara svårt att åstadkomma när USA går sin egen väg och Europa har svårt att samlas kring gemensamma tag.
Det mesta talar dock för att det i ett allvarligt läge finns en förmåga att samla sig. Men det viktiga blir att dämpa fallet i hela ekonomin, inte att rädda problemfyllda bolag. Kriser brukar leda till en strukturomvandling som i längden driver utvecklingen framåt.
Man kan jämföra med IT-bubblan som sprack vid början av 2000-talet. Följden blev att många företag slogs ut, men det betydde inte att de tekniska och ekonomiska landvinningarna gick förlorade.
Motsvarande kan inträffa om vi för närvarande har en AI-bubbla som längre fram kommer att punkteras. Följden blir då troligtvis att en del av dagens ledande bolag i branschen kommer att försvinna, samtidigt som de kunskaper som finns där tas om hand av andra.
En sådan förändring bör ses som sund och inget som bör bromsas genom politiska åtgärder. Där finns en fara med den nära kopplingen mellan president Donald Trump och de ledande AI-bolagen. På båda håll kan man se fördelar med att stötta varandra, även om det medför nackdelar för USA och övriga världen.
AI har en kraft som, av allt att döma, kommer att prägla ekonomin. Det ger stora möjligheter att utveckla nya varor och tjänster, liksom att höja produktiviteten i nuvarande processer. Men det hindrar inte att det också uppstår en del bekymmer som behöver hanteras.
Till dem hör att effekterna på arbetsmarknaden kan bli större än vi hittills överblickar. Det är inte självklart att enbart de minst attraktiva jobben försvinner. Det kan också gälla de arbetsuppgifter som behövs för yngre eller som sysselsättning för personer med begränsad kompetens.
Ny teknik betyder också ofta att de ekonomiska och sociala skillnaderna vidgas mellan olika åldersgrupper. Samhället riskerar att bli mer uppdelat, på ett sätt som minskar samhörigheten. Här finns redan problem, delvis beroende på skillnader i utbildningsnivå, som riskerar att bli större.
Sverige behöver förbereda sig de förändringar som följer av AI. Det gäller inte enbart riskerna för finanskriser inom de allra närmaste åren, utan också den samhällsomvandling som hittills bara har börjat. Något val att ställa sig utanför finns inte, men däremot ett behov att hitta vägar som passar de allra flesta.
Liknande gäller även för andra länder. AI har en global innebörd som inte går att komma undan. Därför gäller det att vara delaktig i en förändring som pågår för alla omkring oss.