Inflationen avtog mer i februari än de flesta bedömare hade väntat sig. Det öppnar för en räntesänkning, men inte redan nu i mars. Valet för Riksbanken blir om den ska komma i maj eller juni.
Prisutvecklingen överraskar åt det positiva hållet. Inflationstakten, med boräntorna exkluderade, var i februari nere på 2,5 procent. Detta gäller tolvmånadstalen, alltså från februari 2023 till februari 2024.
Om man i stället ser på enbart förändringen från januari till februari, så rör det sig om en prisökning på ganska blygsamma 0,2 procent.
Den största prisnedgången gäller el. Däremot har bostadshyrorna stigit, samtidigt som mat, kläder, rekreationstjänster och kulturella tjänster samt restauranger och logi blivit dyrare.
De flesta priser stiger fortfarande, men oavsett hur man räknar så rör det sig om en betydande nedgång i inflationen. Det gäller även om man ser på konsumentprisindex där även bostadsräntor räknas in.
Men trots dessa besked kommer Riksbanken inte att sänka sin styrränta vid sitt kommande möte om knappt två veckor.
Ett skäl är att enstaka månadssiffror inte är så mycket att lita på. Riksbanken vill se en stabil prisutveckling under flera månader, innan det är dags att ändra styrräntan. Fortfarande kan det inträffa bakslag, på liknande sätt som nyligen har inträffat i euroländerna.
Ett annat skäl är att både Europeiska centralbanken, ECB, och den amerikanska centralbanken Federal Reserve har signalerat att de avvaktar med räntesänkningar. I både euroländerna och USA har man för närvarande svårt att få ner inflationen ytterligare.
För Riksbanken innebär det ett risktagande att gå före de stora centralbankerna med räntesänkningar, särskilt som man ännu inte vet hur länge som dessa väntar. Även om inflationen sjunker i Sverige och till och med kommer ner mot målet på 2,0 procent, så gäller det att denna nedgång uppfattas som mer än tillfällig.
Om Riksbanken skulle sänka styrräntan alltför tidigt, så finns också en risk att kronan tappar i värde mot euron och dollarn. Detta skulle i så fall kunna leda till att inflationen börjar stiga igen, beroende på ökade importpriser. I så fall blir det svårare att längre fram nå ner till inflationsmålet.
Därför kommer Riksbanken att vänta med en första räntesänkning till maj eller juni. Detta kan man göra utan att det behöver leda till någon stor besvikelse. Riksbankschefen Erik Thedéen har ju konsekvent hållit sig till en formulering om att han ”inte utesluter en räntesänkning under första halvåret 2024” – något som han upprepade så sent som i denna vecka.
Frågan blir då när Riksbanken ska anse det vara lämpligt att slå till. Svaret är nog att ingen ännu vet, inte heller de som senare ska fatta räntebeslutet.
Men om den snabbare nedgången i den svenska inflationen fortsätter under våren, så ökar sannolikheten för att den första räntehöjningen kommer i början av maj. Riksbanken kan utsättas för starkt marknadstryck att sänka styrräntan vid detta tillfälle.
Samtidigt måste Riksbanken även väga in den osäkerhet som råder i omvärlden. Detta skulle tala för att räntehöjningen, trots allt, dröjer till slutet av juni. Just nu känns den senare tidpunkten som mest trolig.
Men huruvida räntesänkningen kommer i maj eller juni är egentligen inte någon stor fråga. Det viktiga är att Riksbanken kan göra sin första räntesänkning innan det första halvåret är slut och att inga oväntade kriser sätter hinder i vägen.