Årets till Alfred Nobels minne i ekonomi går till en ekonomisk historiker, Joel Mokyr, och två nationalekonomer, Philippe Aghion och Peter Howitt. De belönas för att ha identifierat förutsättningarna för ihållande tillväxt genom teknologisk utveckling och att ha utvecklat teorin om ihållande tillväxt genom kreativ förstörelse.
Detta är ekonomiska frågor av största betydelse som har avgjort hur västvärlden har kunnat arbetat sig upp till ett välstånd under de senaste 250 åren. Före detta genombrott växte ekonomin långsamt och ryckigt, ofta med stora bakslag mellan framstegen.
Men från slutet av 1700-talet har det kommit nya tongångar. Vid den tidpunkten började vetenskapliga tidskrifter ges ut och systematiskt sprida kunskaper. Nya varor togs regelmässigt fram, vilket betydde att marknaderna ständigt fick ta emot nya produkter medan de gamla slogs ut.
Detta började vad den klassiske ekonomen Joseph Schumpeter kallade en ”kreativ förstörelse” där det nya ersatte det gamla. Men numera kan man inte räkna med att nya innovationer utan vidare tar över efter de gamla. Situationen kan också bli att etablerade företag blockerar utvecklingen och olika intressegrupper ställer sig i vägen.
”Pristagarnas arbete visar att ekonomisk tillväxt inte kan tas för given. Vi måste vårda mekanismerna bakom kreativ förstörelse, så att vi inte faller tillbaka i stagnation”, säger Ekonomipriskommitténs ordförande John Hassler.
Detta leder till en ändrad syn på arbetsmarknaden, där länder som Danmark och Nederländerna har gett sig in på ”flexicurity” med större utrymme för arbetslöshet som samtidigt ersätts generöst av staten. Resultatet blir en större rörlighet där man oftare kan byta jobb, utan att detta behöver ses som besvärande.
Så fungerar det redan i delar av Europa, dock inte i samma utsträckning i Sverige. USA har också en rörlig arbetsmarknad, men utan sådana sociala skyddsnät som Danmark eller Nederländerna. Ekonomerna Philippe Aghion och Peter Howitt vill motverka att vissa företag blir alltför dominerande, med alltför stor marknadsdominans.
Innovationer skapar både vinnare och förlorare. Det kan uppstå bekymmer som klimatförändringar, ohållbar användning av naturresurser, antibiotikaresistens och ökande ojämlikhet. Pristagarna varnar för sådana problem, men anser att de kan undvikas.
Tippandet av ekonomipristagare har avtagit, förmodligen beroende på att det har blivit allt svårare att gissa rätt. EFN:s reporter Niklas Ekdal lyfte i år fram tre meriterade kandidater: amerikanerna David Autor, Susan Athey och veteranen Anne Krueger. Men ingen av dem fick priset den här gången.
Det har blivit allt svårare att hitta rätt, eftersom de gångbara namnen är många. Förr eller senare får många av dem av ekonomipriset, men vilket år det blir är allt värre att gissa. Det var lättare när priset inrättades och man hade ganska få namn att välja mellan.