Bättre tillfälle ges inte att minska ränteavdragen för bostadslån

Förhandlingar uppges pågå mellan regeringen och Centerpartiet/Liberalerna om en minskning av ränteavdragen på bostadslån. Man får hoppas att dessa uppgifter är riktiga och det kommer till en lösning. Tillfället blir knappast bättre inom de närmaste åren.

Ingen borde bli överraskad ifall det snart kommer besked om att ränteavdragen ska trappas ner. Förslag om detta har framförts åtskilliga gånger från svenska bostadsexperter och ekonomer, liksom från Internationella valutafonden och EU-kommissionen. Det borde inte ha gått de flesta tidningsläsare och andra intresserade förbi.

Politikerna har visserligen duckat, men detta är i längden en ohållbar inställning. Följden har ju blivit att bostadspriserna rusat uppåt, tillsammans med hushållens skuldsättning. Sårbarheten i den svenska ekonomin för prisfall på bostadsmarknaden har också blivit allt större.

Som kompensation för politikernas brist på åtgärder har Finansinspektionen fått sätta upp både bolånetak och amorteringskrav, därefter även ett skärpt amorteringskrav. Men dessa åtgärder har den stora nackdelen att de slår snett, eftersom endast situationen för nya låntagare påverkas. För dem har det blivit allt svårare att komma in på bostadsmarknaden i storstäder och på universitetsorter.

Det stora flertal som sedan tidigare sitter med en bostad berörs däremot inte av bolånetak och amorteringskrav. Därför har dessa åtgärder inte varit särskilt effektiva, när det gäller att dämpa trycket på bostadsmarknaden. Att det ändå på senare tid har inträffat en viss dämpning beror snarare på att vissa av bostadsbolagen förbyggt sig på dyra lägenheter, så att ett överutbud tillfälligt har uppstått.

Jämfört med de åtgärder som hittills har satts in har en minskning av ränteavdragen den stora fördelen att alla låntagare påverkas i samma utsträckning. Det är en generellt verkande förändring som både är rättvisare och effektivare än vad som hittills har förekommit. Principiellt borde det vara svårt att invända.

Men oron som nu framförs gäller tidpunkten: att det inte bra att skärpa villkoren för bostadslån när det har blivit mer osäkert vart villa- och bostadsrättsmarknaden är på väg. Självfallet är detta en faktor att ta hänsyn till, dock inte genom att helt avstå från en minskning av ränteavdragen. Tvärtom är det bra att passa på nu, när bostadsräntorna fortfarande är rekordlåga och effekterna på kort sikt blir relativt måttliga.

Däremot är det önskvärt att man går försiktigt fram. Det ska inte handla om att slopa ränteavdragen, utan om att – under en längre period – gradvis minska dem. Något sådant har alla som skaffat sig en rimlig buffert för kommande räntehöjningar också råd med.

Ändå finns det en viss sannolikhet att bostadspriserna sjunker, även vid en försiktig nedtrappning av ränteavdragen. Men det behöver i så fall inte vara särskilt allvarligt, utan kan snarare ses som en normalisering till en mer balanserad prisnivå. Sådant måste ibland få inträffa på en marknad där priserna tidigare har skenat uppåt.

Minskningen av ränteavdragen inträffar dessutom inte i ett tomrum, utan de får ses i ett större sammanhang där även annat som gäller bostäder och skatter kommer att ändras. Där är det dock svårt att än så länge ha en överblick, även om fyrpartiuppgörelsen innehåller reformplaner på dessa områden.

Men när olika skattesänkningar ska finansieras, så kan minskningen av ränteavdragen ge det bidrag som behövs för att kalkylen ska gå ihop. Från fördelningssynpunkt kan man också se som den som en balansering mot slopandet av värnskatten, som visserligen är välmotiverat – men självfallet gynnar högre inkomsttagare.

På bostadsmarknaden är också andra förändringar än en minskning av ränteavdragen på gång, däribland försiktiga steg mot en friare hyressättning. Kanske kommer taket för fastighetsavgiften att höjas, om politikerna vågar ta det steget. När mycket är i stöpsleven finns det anledning att ställa frågan vilken samlad bostadspolitik som behövs, snarare än att uppfatta kommande förändringar som farliga hot.

Även om ränteavdragen minskas kommer ägandet av villa eller bostadsrätt att vara betydligt mer gynnat än det är att istället hyra lägenhet. Men dagens regler, som bidrar till att vi har en illa fungerande bostadsmarknad, är inget att slå vakt om.