Hem Blogg Oväntat gott slut på förra året ger ökade förhoppningar för 2019

Oväntat gott slut på förra året ger ökade förhoppningar för 2019

Author

Date

Category

Hur gick det egentligen med Sveriges ekonomi under 2018? Bättre än väntat, blir svaret!

Idag har Statistiska centralbyrån, SCB, kommit med uppgifter om hur det gick för Sveriges ekonomi under fjärde kvartalet 2018. För första gången får man också en överblick av fjolåret som helhet.

Då kan man se att året slutade med återhämtning, efter en djup svacka under tredje kvartalet där BNP minskade med 0,1 procent.

Fjärde kvartalet blev betydligt bättre, med en BNP-ökning på 1,2 procent jämfört med närmast föregående kvartal. Delvis kan det vara en tillfällig rekyl uppåt efter bakslaget dessförinnan. Men de nya siffrorna, som för helåret 2018 innebär en BNP-tillväxt på 2,3 procent, visar också att konjunkturavmattningen ännu inte har hunnit så långt.

När man istället ser på BNP per capita blir ökningen, inte oväntat, väsentligt långsammare. Det rör sig då en uppgång under fjärde kvartalet med 1,2 procent, räknat mot samma kvartal under föregående år. Orsaken är helt enkelt att Sverige befolkning har fortsatt att öka snabbt under det senaste året.

Men även med hänsyn till detta gick Sveriges ekonomi relativt starkt under fjärde kvartalet. Man kan jämföra med hur BNP per capita har utvecklats, genomsnittligt sett, under de senaste tio åren. Det rör sig då om en ökning med 0,7 procent.

Om man går närmare in på de nya siffrorna kan konstateras att det är exporten som, tillsammans med hushållen och den offentliga sektorn, ger tillväxt i den svenska ekonomin.

Exporten ökar starkt när det gäller både varor och tjänster, vilket är överraskande med tanke på den svaga konjunkturutvecklingen i andra delar av Europa. I Tyskland – Sveriges främsta handelspartner – rådde nolltillväxt under fjärde kvartalet. För EU som helhet, utifrån de länder som hittills har rapporterat, blev det en blygsam tillväxt på 0,2 procent.

Däremot har bruttoinvesteringarna, främst gäller det bostadsbyggandet, tappat farten och visar på en minskning. Företagens maskininvesteringar ökar däremot, liksom investeringarna i transportmedel. Industrins lager växer, men då rör det sig till stor del om produkter i arbete.

Produktionen ökar när det gäller både varor och tjänster. Även sysselsättningen, mätt i antalet arbetade timmar, ökar kraftigt. Men även antalet personer i arbete blir fler. Det ser sämre ut med att produktiviteten avtar något: där har Sverige ett långsiktigt stort problem!

Hushållens inkomster stiger. Av SCB beräknas realinkomstökningen per capita under fjärde kvartalet till 2,3 procent.

Alldeles färska uppgifter från Medlingsinstitutet talar annars om genomsnittliga löneökningar på 2,6 procent under 2018, vilket kan jämföras med 2,3 procent under 2017. Det rör sig om prognossiffror där det finns viss osäkerhet.

Men slutsatsen kan nog ändå bli att löneuppgången är ganska långsam, i relation till förra årets starka konjunkturläge. Brist på arbetskraft i delar av den offentliga sektorn gör att lönerna ökar snabbare där än i näringslivet.

Hur ska då gå med Sveriges ekonomi under 2019? Där blir svaret mer osäkert, men året tycks ha börjat ganska bra.

Nya uppgifter från SCB visar att detaljhandeln gick oväntat starkt i januari, med en ökning på 2,2 procent jämfört med samma månad 2018. Uppgången är starkast för dagligvaror med 2,6 procent, medan sällanköpsvarorna stiger med 1,6 procent. Även räknat mellan december och januari ökar detaljhandeln, mätt i fasta priser och med säsongsrensade siffror.

Även handelsnettot, skillnaden mellan export och import, har vuxit i januari. Ännu en tid tycks det alltså gå bra för den svenska exporten.

Annars får vi förlita oss på Konjunkturinstitutets barometer för februari som kom igår. Den visar att tillverkningsindustrin ser positivt på orderläget och har ökat sin produktionsvolym. Produktionsplanerna för de närmaste månaderna ser också goda ut, särskilt i branscher som massa och papper, läkemedel och motorfordon.

Byggsektorn rapporterar att aktiviteten fortsätter i oförändrad skala. Men förväntningarna har skruvats ner, beroende på svagare efterfrågan.

Detaljhandeln visar en blandad bild, där försäljningen har ökat men det väntas gå långsammare framöver. Utsikterna ser bättre ut för dagligvaruhandeln än för handeln med sällanköpsvaror.

Hushållen håller sig avvaktande. Konsumtionsviljan är ojämnt fördelad: de som anser att tidpunkten är lämplig för stora inköp är ungefär lika många som de mer skeptiskt inställda. Fler än normalt är inställda på att spara, trots ett ofördelaktigt ränteläge.

Totalt sett är ändå uppgifterna från Konjunkturinstitutet bättre än väntat. Den påbörjade nedgången tycks ha bromsat in och för industrin ser det oväntat hoppfullt ut.

Men mycket hinner hända under 2019 och de prognoser som tidigare har kommit ser inte så hoppfulla ut. Ändå har året börjat bättre än väntat – och det är vackert så.

Johan Schück

Jag är journalist med bred samhällsekonomisk inriktning. Mina intressen gäller främst makroekonomi, ekonomisk politik och internationell ekonomi.

Tel. 070 620 1138
Epost: johan.schuck@johanschuck.se

Nya artiklar

Ekonomisk politik i normlöst tillstånd – vad är det egentligen som gäller?

Ett normlöst tillstånd råder i den ekonomiska politiken. Det är oklart vad man ska hålla sig till när sådant som överskottsmål och inflationsmål inte...

Ekonomisk Debatt recenserar Schücks ABC

Min bok Schücks ABC (Dialogos Förlag) har just fått en mycket positiv recension i tidskriften Ekonomisk Debatt. Denna tidskrift, som grundades av nyligen avlidne Assar...

Småföretagen och jobben får vänta när Sverige går mot en regeringskris

Regeringens öde vilar i parternas händer. En svårlöst regeringskris hotar om arbetsgivare och fack inte klarar att göra upp om arbetsrätten. Men en avtalslösning,...

Starka offentliga finanser behöver återställas i god tid före nästa kris

Pengar är inte gratis, ens under den djupa coronakrisen. Nu finns behov av generösa stimulanser, men det är också nödvändigt att hitta en väg...

Assar Lindbeck – forskare, pedagog, debattör och opinionsbildare

Det är svårt att överdriva Assar Lindbecks betydelse. Under mer än ett halvsekel var han Sveriges mest inflytelserike nationalekonom. Med honom försvinner en ledande...