Nu på söndag, och därefter söndagen två veckor senare, hålls Europas viktigaste val i år. Frankrike går till presidentval, sannolikt med Emmanuel Macron och Marine Le Pen. Marginalerna är knappa och utgången är oviss.
För fem år sedan valdes Emmanuel Macron som Frankrikes president efter en kamp med Martine Le Pen. Nu ser det ut som om även årets presidentval slutligen ska stå mellan dem. Båda väntas gå vidare i valet på söndag till slutomgången den 24 april.
I förra presidentvalet vann Emmanuel Macron en stor seger mot Marine Le Pen, efter att de traditionella maktpartierna – högern och socialisterna – hade trängts ut i första valomgången. Kvar stod den moderne mittenpolitikern Macron som samlade röster från alla håll och mot honom var extremhögerns Le Pen vid den tiden chanslös.
Den här gången ser det mycket annorlunda ut. Som president är Macron en självklar huvudkandidat med en mängd olika motståndare. I den kampen har Le Pen trängt undan den traditionella högerkandidaten Valérie Pécresse och högerpopulisten Éric Semmour. Inte heller den extreme vänsterpolitiken Jean-Luc Mélanchon ser ut att nå slutomgången.
Efter på valet söndag återstår endast två namn: troligtvis Emmanuel Macron och Marine Le Pen. Men skillnaden mot förra gången är att den sittande presidenten nu ligger mycket knappt före sin medtävlare. Enligt opinionsmätningarna har Macron 52 procent och Le Pen 48 procent inför slutomgången.
Skillnaden är så liten vem som helst av dem kan vinna. Valdeltagandet blir troligen avgörande, framför allt bland de väljare som i första valomgången höll på en annan kandidat. För dem blir då frågan blir om de i nästa omgång ska rösta på Macron eller Le Pen, eller i stället helt avstå.
Macron kan nu bedöms utifrån vad han har uträttat under fem års presidenttid, särskilt på det ekonomiska området. Hans reformer när det gäller att liberalisera arbetsmarknaden och öppna för företagande har varit kraftfulla för att vara i Frankrike, men har också lett till stark kritik från vänster.
Den senaste femårsperioden har varit ekonomiskt framgångsrik, med hygglig tillväxt och löneökningar på alla inkomstnivåer. Frankrike har klarat sig relativt väl genom den globala nedgången under pandemin. Men den har också varit konflikter där Macron har tvingats till reträtt, såsom när det gällde höjda skatter på fossila bränslen. Det är under hans tid som protesterna från ”gula västar” har blivit ett begrepp, framför allt från höger.
Le Pen är samtidigt en delvis en annan politiker än för fem år sedan. Hon är mer etablerad och kan framstå som mindre extrem i sina åsikter, exempelvis genom att ha släppt frågan om att lämna euron som var stor för fem år sedan. Samtidigt vill hon, i likhet med vänsterpolitikern Mélanchon, sänka pensionsålder till 60 år – tvärtemot Macron som i stället vill höja den.
För Le Pen har det länge funnits ett band till Rysslands president Vladimir Putin, som hon nu vill tona ner. Men trots en låg profil gentemot Putin, tycks hon inte ha tagit politisk skada av Ukrainakriget. Var hon numera står i de internationella frågorna är oklart, till skillnad från den globalt hyperaktive Macron.
Vad Macron vill är däremot tydligt: han ska hinna så mycket som möjligt under de fem år som skulle bli hans sista presidentperiod. Dit hör att fördjupa EU-samarbetet på det ekonomiska området, främst genom en gemensam finanspolitik för euroområdet. Man kan också räkna med franska framstötar när det gäller industriellt samarbete, särskilt på områden där Frankrike redan står starkt.
Macron eller Le Pen, ingen av dem passar riktigt in i det svenska sättet att tänka. Där han står för storstilade visioner, står hon för en inskränkt löftespolitik. Hans erbjudande är ett mer spännande Europa, medan hennes är vardagsinriktad och inriktat på mer förmåner.
Att de står för helt olika tänkesätt visas av Ukrainakriget. Där vill Macron spela en aktiv roll, samtidigt som han framhåller sin lojalitet till västvärlden och demokratin. Le Pen vill framstå som mer nationalistisk, men har tidigare visat att hon står nära Putin. I valet mellan dem står mycket på spel, både för Frankrike och Europa.