Ekonomin tar ett glädjeskutt, spår Konjunkturinstitutet beträffande årets tredje kvartal. Regeringen kan också glädjas åt att reformutrymmet växer. Det pekar mot en expansiv valbudget som läggs fram nu i september.
Sveriges ekonomi har gått starkt under denna sommar, med gynnsamma siffror i olika konjunkturindikatorer. Återhämtningen har inte störts av regeringskrisen runt midsommar eller av oron för att covidpandemin ska gå in i en ny våg.
Nu kommer Konjunkturinstitutet med en uppdatering av sin prognos från i juni, där tillväxtutsikterna beskrivs som ännu något bättre. För 2021 ligger BNP-ökningen alltjämt på 4,4 procent, men för 2022 höjs den aningen från 3,5 procent till 3,6 procent. Även sysselsättningen väntas hämta sig litet snabbare än tidigare beräknat.
Detta hindrar inte att arbetslösheten förblir hög. Med det ändrade beräkningssätt som gäller sedan början av året skulle det till och med bli en ökning till 8,9 procent under 2021, mot tidigare förväntade 8,7 procent. Nedgången i arbetslöshet under 2022 väntas nu också gå långsammare, så att genomsnittet för nästa år landar på 7,7 procent.
Regeringens syn på ekonomin kommer att redovisas om ungefär två veckor vid det årliga Harpsundsmötet om budgeten. Men det finns ingen anledning att tro att den särskilt mycket skiljer sig från Konjunkturinstitutets.
För regeringen blir detta ett problem, särskilt inför valåret 2022. Den höga arbetslösheten blir svår att resonera bort, även om man kan peka på hög tillväxt i ekonomin och en stigande sysselsättning. Detta är något som kan väntas inverka på det kommande budgetförslaget som ska presenteras om drygt en månad, den 20 september.
Redan tidigare talade mycket för att regeringen då lägger fram en expansiv budget som ska sätta ytterligare fart på ekonomin. Nu blir den oväntat höga arbetslösheten ännu ett argument för att stimulera efterfrågan med ökade offentliga utgifter – och kanske även någon skattesänkning. Det handlar ju också att sätta ihop budgeten på ett sådant sätt att den har chans att gå igenom riksdagen.
Det politiska spelet i höst kan bli synnerligen intrikat, med tanke på att januariavtalet inte längre gäller och att regeringen kan behöva hämta in stöd från både Centerpartiet och Vänsterpartiet för att vinna en budgetomröstning i riksdagen. Hur det ska lyckas får vi nog inte veta förrän i november eller början av december.
En ny regeringskris kan då stå för dörren, även om hotet om extraval blir mindre verksamt ju mer som nästa ordinarie val närmar sig. Men ännu dröjer det några månader innan det politiska spelet kommer till ett avgörande. Vad som för tillfället kan glädja regeringen är istället att Konjunkturinstitutet ser ett växande reformutrymme som kan användas till att göra den kommande budgeten mer tilltalande för både center och vänster.
I sin nya uppdatering talar Konjunkturinstitutet om ett utrymme för ofinansierade åtgärder i budgeten på cirka 40 miljarder kronor under 2022. Detta är runt 10 miljarder kronor mer än man spådde i prognosen från juni. Utsikterna för de offentliga finanserna har således också förbättrats avsevärt i sommar.
Förutsättningen är att regeringen förmår att under återstoden av året kraftigt dra ner de statliga stödåtgärder som sattes in under pandemin. Men om man klarar det, så uppstår i gengäld ett stort reformutrymme. Det mesta går visserligen åt till att upprätthålla och stärka nuvarande standard i den offentliga välfärden, men därutöver finns åtminstone 10 miljarder kronor som kan disponeras på ett friare sätt.
Regeringen kommer inte att missa den chansen! Konjunkturinstitutet beskriver visserligen den stora osäkerhet som omger siffrorna, till följd av pandemin. Men sådana reservationer kommer nog att snabbt försvinna när prognossiffrorna ska omvandlas till ekonomisk politik – då handlar det istället om pengar som är lediga att användas.
Det är också mycket möjligt att regeringen sträcker sig längre och låter de offentliga finanserna gå med fortsatta underskott, även under 2022. Argumentet skulle i så fall vara att detta behövs för att hålla tempot uppe i den ekonomiska återhämtningen och få arbetslösheten att vända snabbare nedåt.
Men skälet kan minst lika mycket vara att pengarna i en mer expansiv budget kan fungera som smörjmedel i det politiska förhandlande som ska säkra regeringens överlevnad. Från oppositionen är inga protester att vänta, eftersom man även där är angelägen att kunna lägga fram dyra reformförslag – fastän främst i form av skattesänkningar.
Sammantaget talar detta också för en löftesrik valrörelse under 2022, i bemärkelsen att överbuden blir många. Lika många tankar kommer nog inte att ägnas åt den följande mandatperioden, då löftena ska infrias och notan ska betalas.