Hem Blogg Gyllene tillfälle att sälja död metall: Stockholmsbörsen överglänser guldet

Gyllene tillfälle att sälja död metall: Stockholmsbörsen överglänser guldet

Author

Date

Category

Guld ger varken ränta eller utdelning – och värdestegringen är inte särskilt imponerande. Den enda säkra slutsats man kan dra av den prisuppgången under 2019 är att den gett guldinnehavarna ett gyllene tillfälle att sälja sitt guld och köpa aktier för pengarna, skriver ekonomijournalisten och gästskribenten Gunnar Örn.

”Guld är världens mest gångbara valuta”, Mr Bond. ”Ni kan resa till vilken stad som helst i världen”, nästan till vilken by som helst, och skaffa er varor och tjänster i utbyte mot guld”, förklarar Bank of Englands experter för Agent 007 och hans chef M i Ian Flemings roman ”Goldfinger”.

Sommarens guldrusch, då världsmarknadspriset på den gyllene metallen stigit till de högsta noteringarna hittills under det här årtusendet, mätt i svenska kronor, har åter väckt många småsparares intresse. ”Man kanske borde investera en del av sitt sparkapital i guld, platina eller annan ädelmetall”, tänker många.

Men är det en vettig investering? För att svara på den frågan kan det vara värt att lyssna till världens kanske mest framgångsrike investerare Warren Buffett som har som princip att inte investera i guld.

En orsak till guldets popularitet som sparform är att det är den enda valuta vars kvantitet är fysiskt begränsad. Detta till skillnad från alla typer av papperspengar, vars värde kan urholkas av inflation. I Kina och Indien, där invånarna på goda grunder misstror makthavarnas förmåga att upprätthålla penningvärdet, är guldet därför en populär sparform.

Guldets begränsade utbud kan åskådliggöras med ett drastiskt exempel: Smälter man ihop allt guld som mänskligheten grävt och vaskat fram ur jordskorpan de senaste 6 000 åren till en enda jättelik guldtacka, skulle det bli en knappt 20 meter hög kub. Den skulle med lätthet få plats under Eiffeltornet i Paris.

”Men”, undrar Warren Buffet, ”vad skulle man ha för glädje av att äga den där jättelika gula kuben?” Att gå runt och putsa och spegla dig i den glimmande ytan skulle man fort tröttna på. Då kan man köpa något roligare för pengarna: marknadsvärdet på kuben skulle till dagens kurser till exempel motsvara värdet på all odlingsbar mark i hela Nordamerika. ”Vilket har man mest glädje av”, frågar sig Warren Buffet.

Guldet ger varken någon ränta eller någon utdelning. Däremot kostar det en hel del att hålla lullullet i säkert förvar. I takt med att avkastningen sjunkit på andra kassaskåpssäkra tillgångar, exempelvis svenska, amerikanska, tyska och brittiska realobligationer; vars realränta ligger strax över eller strax under nollstrecket, har alternativkostnaden för att äga guld också fallit.

Den amerikanske ekonomihistorikern och Berkeleyprofessorn Brad DeLong beskriver träffande en guldtacka som en realobligation med 0 procents kupongränta och evig löptid.

Warren Buffet berättar – precis som Bank of Englands experter berättar för James Bond – att för varje uns guld som grävs upp ur jordskorpan, grävs det ned lika mycket någon annanstans på Jorden.

”Vi gräver upp guld på ett ställe. För att sedan gräva ned det på ett annat, och betala beväpnade män för att stå och vakta det. En utomjording som ser det måste undra vad vi sysslar med egentligen”, säger Warren Buffet. Hans investeringsfond Berkshire Hathaway har som regel att bara investera i produktiva tillgångar, och därmed hellre investera sina ägares sparpengar i en växande världsekonomi än i en kall och död metall.

Grafen ovan visar att Buffet har rätt. Den som sydde in sina tillgångar i madrassen för trettio år sedan har fått se inflationen urholka pengarnas värde. Den som i stället placerade alla sina tillgångar i guld har fått se värdet på innehavet stiga med över 600 procent. Med andra ord har placeringen skyddat tillgångarna mot inflationen, eftersom ett gram guld har mer köpkraft i dag än för 30 år sedan.

Men värdestegringen på guld är ändå inte särskilt imponerande om man jämför den med värdestegringen på aktier. Sedan 1989 har Stockholmsbörsens totalavkastningsindex, alltså aktier inklusive återinvesterade aktieutdelningar, stigit med nästan 2 000 procent – detta trots det tidiga 1990-talets bank-, finans- och fastighetskris, Asienkrisen 1997/98 och Lehmankraschen 2008!

Inte heller på kort sikt har guldet varit någon särskilt glänsande investering.

Hittills i år har världsmarknadspriset i och för sig stigit med dryga 20 procent räknat i kronor per gram, medan Stockholmsbörsen under samma tidsperiod gett en totalavkastning på nästan 23 procent. En del av guldprisets uppgång, liksom börsens, kan förstås förklaras av dollarns försvagning mot kronan. Duvaktiga uttalanden av den amerikanske centralbankschefen Jerome Powell, som kulminerade i Federal Reserves räntesänkningar i juli och september ligger bakom USA-dollarns generella försvagning gentemot guldet, kronan och övriga världsvalutor. Efter Feds räntesänkning i början av september nådde guldpriset en ny toppnotering på 1 573 dollar per troy ounce, eller motsvarande 489 svenska kronor per gram, den högsta noteringen hittills det här årtusendet.

Den enda säkra slutsats man kan dra av den prisuppgång som skett hittills under 2019 är därför att den gett guldinnehavarna ett gyllene tillfälle att sälja sitt guld och köpa aktier för pengarna i stället. Som Buffet säger: ”Varför spara i en kall och död metall när man kan spara i en dynamisk och växande världsekonomi?”

Större delen av världens kända guldreserver ovan jord ägs av världens stora centralbanker, däribland Sveriges Riksbank. Det är en kvarleva från guldmyntfotens dagar före 1914 då centralbankerna var skyldiga att växla in sedlar mot guld. Den 30 april 2019 ägde Riksbanken sammanlagt 125,7 ton guld. Marknadsvärdet på guldet var då knappt 50 miljarder kronor. Exakt var den svenska guldreserven förvaras rent fysiskt är en statshemlighet, men Riksbanken har själv avslöjat att nästan hälften av guldet finns deponerat hos Bank of England i London medan resten finns deponerat hos centralbankerna i USA, Kanada och Schweiz. En del finns också deponerat i Riksbankens egna kassavalv under Brunkebergstorg i Stockholm.

De senaste årtiondena har centralbankerna emellertid tagit intryck av Warren Buffets argument mot guld som investering; dvs att det inte ger någon monetär avkastning men drar höga kostnader för förvaring och bevakning. Flera av dem, med Bank of England i spetsen, har därför börjat sälja av sina guldreserver. För att inte dumpa och störa marknaden alltför mycket har de dock kommit överens om att begränsa den årliga utförsäljningen.

Men denna överenskommelse; CBGA (Central Banking Gold Agreement) ger ändå Riksbanken och de andra centralbankerna tillåtelse att sälja åtskilliga ton guldtackor under 2019, så den som själv är intresserad av att sälja guldtackor och/eller guldskrot bör alltså passa på innan Stefan Ingves och hans kolleger går in och dumpar marknaden.

 

Johan Schück

Jag är journalist med bred samhällsekonomisk inriktning. Mina intressen gäller främst makroekonomi, ekonomisk politik och internationell ekonomi.

Tel. 070 620 1138
Epost: johan.schuck@johanschuck.se

Nya artiklar

Ekonomisk politik i normlöst tillstånd – vad är det egentligen som gäller?

Ett normlöst tillstånd råder i den ekonomiska politiken. Det är oklart vad man ska hålla sig till när sådant som överskottsmål och inflationsmål inte...

Ekonomisk Debatt recenserar Schücks ABC

Min bok Schücks ABC (Dialogos Förlag) har just fått en mycket positiv recension i tidskriften Ekonomisk Debatt. Denna tidskrift, som grundades av nyligen avlidne Assar...

Småföretagen och jobben får vänta när Sverige går mot en regeringskris

Regeringens öde vilar i parternas händer. En svårlöst regeringskris hotar om arbetsgivare och fack inte klarar att göra upp om arbetsrätten. Men en avtalslösning,...

Starka offentliga finanser behöver återställas i god tid före nästa kris

Pengar är inte gratis, ens under den djupa coronakrisen. Nu finns behov av generösa stimulanser, men det är också nödvändigt att hitta en väg...

Assar Lindbeck – forskare, pedagog, debattör och opinionsbildare

Det är svårt att överdriva Assar Lindbecks betydelse. Under mer än ett halvsekel var han Sveriges mest inflytelserike nationalekonom. Med honom försvinner en ledande...