Hem Blogg Joe Bidens rivstart ger fart åt världsekonomin

Joe Bidens rivstart ger fart åt världsekonomin

Author

Date

Category

Den senaste veckans stora händelse tycks inte riktigt ha nått ut. Men det var långt ifrån självklart att Joe Biden skulle lyckas driva sitt väldiga stimulanspaket genom kongressen. Att han klarade det får global betydelse och kommer att märkas även i Sverige.

Lördag kväll, svensk tid, stod det klart att president Joe Bidens förslag med mycket knapp marginal hade antagits av senaten. Röstsiffrorna blev 50-49, beroende på att en republikansk senator var frånvarande. Vicepresident Kamala Harris utslagsröst behövde därför inte användas.

Det var en stor seger för presidenten, men till priset av att polariseringen var fullständig. Biden hade lyckats hålla ihop den ganska disparata gruppen av demokrater i senaten och utnyttja deras smala majoritet. Inte en enda republikansk senator hade gett honom sitt stöd, vilket bäddar för fortsatta hårda strider.

Biden har talat för ett bredare samförstånd, men hans främsta behov har ändå varit att samla det egna partiet kring en rivstart. Redan nästa år blir det kongressval igen och det vanliga för demokratiska presidenter har varit att deras ställning då har försvagats. Detta drabbade både Bill Clinton och Barack Obama.

För Joe Biden gäller det därför att skynda på, så länge han har medvind från sin seger i presidentvalet och det finns demokratisk majoritet i kongressen. Om han är tillräckligt pådrivande kan det öka hans chanser att klara även nästa års val. Ifall detta inte skulle lyckas har han åtminstone hunnit utnyttja de möjligheter som det nuvarande läget ger.

Därför kan man räkna med att Biden kommer med fler expansiva förslag, utöver det stimulanspaket på 1,9 miljarder dollar som nu slutgiltigt har antagits av kongressen.

Främst gäller det ett stort program för upprustning av USA:s nedgångna infrastruktur, där det nu väntar ett intensivt förhandlande innan förslag läggs fram. Därefter följer en komplicerad beslutsprocess där konflikterna kan gå mer mellan delstater och deras intressen än efter partilinjer.

Sammantaget kan man vänta sig en mycket kraftig expansiv effekt på USA-ekonomin, om man också tar hänsyn till vad beslöts under Donald Trumps presidenttid. Republikanerna är mer sparsamma nu, när de är i opposition, än de var under sin tid vid makten.

OECD har i sin nya prognos som kom i veckan försökt beräkna effekterna av enbart Bidens stimulanspaket. Men redan detta, som till sin storlek motsvarar runt 8,5 procent av USA:s BNP, är av jättelikt format. Det rör sig i allt väsentligt om lånade pengar.

Enligt OECD kan resultatet bli att USA får en extra BNP-tillväxt på tre-fyra procent, utöver vad man annars skulle ha haft. Det skulle betyda en BNP-ökning med hela 6,5 procent i år och 4,0 procent under nästa år, vilket i bägge fallen innebär en kraftig uppjustering mot tidigare prognoser.

Inom G20-gruppen av världens ledande ekonomier är det endast Indien och Kina som i år väntas överträffa USA:s tillväxttakt. Många andra, däribland euroländerna, kommer väsentligt efter. Sverige som enskilt land finns denna gång inte med i OECD:s tabeller, men tycks av allt att döma gå bättre än många andra länder i Europa.

Alla länder får dock draghjälp av USA. Enligt OECD ger det amerikanska stimulanspaketet en kvarts till en halv procents ökad BNP-tillväxt i euroländerna, liksom i Storbritannien. Effekten blir av ungefär samma storlek i Kina och Japan, medan det för USA:s grannländer Kanada och Mexiko rör sig om mer. Sammantaget lyfts världsekonomin med ungefär en procentenhet genom Bidens stimulanspaket.

Globalt sett spelar USA därmed en ekonomisk ledarroll som inte har synts på länge. Hur varaktig den blir beror i hög grad på om uppsvinget kan leda till mer uthållig amerikansk tillväxt. Avgörande blir om man lyckas lyfta sysselsättningen, där OECD räknar med upp till tre miljoner nya jobb.

Bidens stimulanspaket kan ses som en del i ett ekonomiskt experiment, där USA med avsikt driver sin ekonomi mot överhettning. Tanken bakom detta är att arbetslösheten måste drivas ner, även till priset av en tillfälligt högre inflation än vad Federal Reserve normalt sett accepterar. Man får då också vara beredd på att marknadsräntorna stiger, vilket delvis redan har inträffat.

Även Donald Trump ville stimulera ekonomin kraftigt, men främst med skattesänkningar. Biden satsar i stället på direkta stöd till låg- och medelinkomsttagare, liksom till delstaterna. Det är alltså de offentliga utgifterna som ökar, vilket inte har varit det vanliga i USA.

Samtidigt stiger den offentliga skuldsättningen, på ett sätt skulle uppfattas som alarmerande i många andra länder. Handlingsutrymmet är dock större för USA som förfogar över en världsvaluta och har världens största finansmarknader. Vad som görs där kan exempelvis Sverige, som är en liten öppen ekonomi, inte utan vidare ta efter.

Men som inspirationskälla och påverkansfaktor är USA av största betydelse. Om Biden klarar ekonomin på det sätt som nu prövas, så finns all anledning att lära av detta. Skulle han däremot misslyckas tvingas även övriga världen vara med och betala.

Johan Schück

Jag är journalist med bred samhällsekonomisk inriktning. Mina intressen gäller främst makroekonomi, ekonomisk politik och internationell ekonomi.

Tel. 070 620 1138
Epost: johan.schuck@johanschuck.se

Nya artiklar

Bra för demokratin: Regeringskrisen skapar inte ny kris i ekonomin

Sverige går igenom en regeringskris, men utan att det förvärrar den ekonomiska krisen. Börskurser, marknadsräntor och kronans växelkurs har knappast påverkats. De prognoser för...

Regeringskrisen sätter stopp för behövliga bostadsreformer

Sverige har gått in i en regeringskris där tvisten påstås handla om införandet av marknadshyror. Men den verkliga sakfrågan bakom krisen är av betydligt...

I coronakrisens spår ska inflationshotet inte avfärdas

Håll ögonen på inflationen! Ännu är det oklart ifall den senaste tidens prisuppgång snart har passerat eller om den ska bli början på ett...

Riksbanken efter Ingves – minskat mandat att möta finanskriser?

Hur ska Sverige klara nästa finansiella kris? Den frågan borde vara en utgångspunkt om man ska reformera Riksbanken. Men regeringen föreslår i stället nya...

Ljusa utsikter för ekonomin, men mycket måste klaras efter krisen

Nu går det bra för Sveriges ekonomi igen! BNP-sifforna för första kvartalet visar att det senaste årets tapp är återtaget. I konjunkturbarometrar och prognoser...