Hem Blogg Katastrofalt ras för Sveriges ekonomi, men återhämtningen är redan här!

Katastrofalt ras för Sveriges ekonomi, men återhämtningen är redan här!

Author

Date

Category

Sveriges BNP föll med mer än åtta procent under våren och försommaren, till följd av coronakrisen. Det visar SCB:s nya BNP-indikator som bekräftar mångas tidigare farhågor. Men detta gäller vad som ligger bakom oss, medan den senaste tidens framtidsinriktade indikatorer däremot pekar uppåt.

Andra kvartalet 2020 går till historien som bland de värsta som Sverige har varit med om, både från hälsosynpunkt och vad gäller ekonomin. Den snabba spridningen av covid-19-viruset och det växandet antalet dödsfall till följd av pandemin medförde också ett djupt ras för efterfrågan och produktion.

Nu finns siffror som visar på omfattningen av den ekonomiska nedgången. Enligt SCB:s BNP-indikator minskade Sveriges BNP med 8,6 procent under andra kvartalet, från närmast föregående kvartal. Om man istället jämför med andra kvartalet 2019 var nedgången 8,2 procent. Siffrorna ska inte tolkas som exakta, men ligger nog ganska nära verkligheten.

Andra länder har under samma period drabbats av en ännu större nedgång. För USA rör det sig om -9,5 procent, för Tyskland om -10,1 procent , för Italien om 12,4 procent och för Frankrike om -13,8 procent. Att Sverige har kommit något lindrigare undan, ekonomiskt sett, kan bero på att nedstängningen av samhället inte har varit lika långtgående hos oss som på många andra håll.

Men Sveriges stora omvärldsberoende betyder ändå att utvecklingen inte kan avvika särskilt mycket, jämfört med de stora ekonomierna. De svenska exportföretagen har drabbats hårt, framför allt av fallande efterfrågan men tidvis även av problem att få fram insatsvaror från utlandet. Börsbolagens delårsrapporter för andra kvartalet visar dock att krisen har slagit ganska ojämnt och att alla inte har råkat lika illa ut.

Hemmamarknaden har också rasat, både hos oss och i andra länder. Hushållens efterfrågan har fallit kraftigt, både när det gäller sällanköpsvaror som kläder och skor liksom av kapitalvaror och olika slags tjänster. Men även här finns undantag, såsom att dagligvaruhandeln har gynnats av att maten numera tillagas i hemmen och mer sällan äts på restaurang.

Summan är ändå mycket negativ, men samtidigt ska sägas att det värsta av allt att döma är över. April var den verkliga bottenmånaden med det brantaste raset, men sedan gick nedgången långsammare och därefter tycks ekonomin ha börjat återhämta sig. Detta fångas inte så tydligt i SCB:s BNP-indikator, men framgår av andra indikatorer.

Börsutvecklingen är inget säkert tecken, men ändå intressant att följa eftersom den återspeglar marknadens framtidsförväntningar. Stockholmsbörsen föll framför allt under februari och mars, men hade redan i april börjat en uppgång som sedan fortsatt. Men då måste beaktas att aktieplaceringar har gjorts väsentligt mer attraktiva genom att världens centralbanker håller ner räntorna genom sina väldiga köp av obligationer.

Men det finns säkrare tecken på en gryende återhämtning i ekonomin. För svensk del har Konjunkturinstitutets barometerindikator under de senaste månaderna klättrat uppåt från bottennivån i april. De senaste uppgifterna som gäller juli visar på en förbättring framför allt för tillverkningsindustrin och även för tjänstesektorn, fastän där från mycket låg nivå. Men mycket av detta handlar om förväntningar, snarare än om redan konstaterade förändringar, och bland de svenska hushållen råder ännu en kvardröjande skepsis.

Ännu mer lovande signaler har nyligen kommit från inköpschefsindex för industrin, som i både Sverige och andra länder har pekat starkt uppåt. De svenska industriföretagen rapporterade under juli främst om allt bättre utsikter för orderingång och produktion, medan däremot sysselsättningen släpade väsentligt efter. Indexet för tjänstesektorn visar på ett liknande mönster som för industrin, vilket får anses som överraskande positivt.

Indikatorer av detta slag får dock till stor del ses som mått på stämningar och förväntningar, där även bakslag kan komma snabbt. Om det visar sig att coronapandemin tar ny fart och att restriktionerna när det gäller människors rörlighet ånyo behöver skärpas, så kommer detta att slå även mot den ekonomiska aktiviteten. Det kan i sämsta fall betyda att den inledda återhämtningen bryts och utvecklingen istället går mot en långvarig depression.

Även om det inte behöver gå riktigt så illa, finns andra faror som hotar. En sådan är att arbetslösheten biter sig fast på högre nivå och att detta drabbar främst ungdomar och andra som ännu inte har etablerat sig på arbetsmarknaden, däribland utrikes födda. Hittills har bördan när det gäller den ekonomiska delen av coronakrisen fördelats mycket ojämnt och det finns också en påtaglig risk för bestående klyftor mellan dem som redan är etablerade och dem som behöver komma in. Det gäller jobben, men rör sig också om inkomster, bostäder och andra socialt viktiga behov.

Coronakrisens följder kommer därför att leva med oss länge till, även sedan pandemin har passerat. Det gäller också den stora skuldbörda som Sverige och andra länder har tagit på sig och sedan gradvis behöver beta av. Utan en återupprättad stark ekonomi står vi oss slätt inför kommande, ännu okända, kriser.

 

 

 

 

 

Johan Schück

Jag är journalist med bred samhällsekonomisk inriktning. Mina intressen gäller främst makroekonomi, ekonomisk politik och internationell ekonomi.

Tel. 070 620 1138
Epost: johan.schuck@johanschuck.se

Nya artiklar

Ekonomisk politik i normlöst tillstånd – vad är det egentligen som gäller?

Ett normlöst tillstånd råder i den ekonomiska politiken. Det är oklart vad man ska hålla sig till när sådant som överskottsmål och inflationsmål inte...

Ekonomisk Debatt recenserar Schücks ABC

Min bok Schücks ABC (Dialogos Förlag) har just fått en mycket positiv recension i tidskriften Ekonomisk Debatt. Denna tidskrift, som grundades av nyligen avlidne Assar...

Småföretagen och jobben får vänta när Sverige går mot en regeringskris

Regeringens öde vilar i parternas händer. En svårlöst regeringskris hotar om arbetsgivare och fack inte klarar att göra upp om arbetsrätten. Men en avtalslösning,...

Starka offentliga finanser behöver återställas i god tid före nästa kris

Pengar är inte gratis, ens under den djupa coronakrisen. Nu finns behov av generösa stimulanser, men det är också nödvändigt att hitta en väg...

Assar Lindbeck – forskare, pedagog, debattör och opinionsbildare

Det är svårt att överdriva Assar Lindbecks betydelse. Under mer än ett halvsekel var han Sveriges mest inflytelserike nationalekonom. Med honom försvinner en ledande...