Hem Blogg Mjuk eller hård Brexit? Svaret dröjer minst till nästa årsskifte!

Mjuk eller hård Brexit? Svaret dröjer minst till nästa årsskifte!

Author

Date

Category

Sedan en vecka är Storbritannien inte längre med i EU. Brexit är därmed ett faktum, oavsett om man gillar det eller ej. Men fortfarande finns en öppen fråga: vad ska detta i verkligheten betyda?

Boris Johnson vann parlamentsvalet i december på att, utan vidare dröjsmål, ta Storbritannien ut ur EU. Den 31 januari gjorde han det, men väldigt mycket återstår. Brådskan blir oerhörd om övergångstiden, med alla förhandlingar som den kräver, ska vara avslutad till nästa årsskifte.

Det har skrivits mycket om detta under den senaste tiden, men jag skulle vilja lyfta fram två inlägg.

Först gäller det Martin Wolf, chefskommentator vid Financial Times, som i onsdagens tidning underkänner Boris Johnsons sätt att driva Brexit såsom helt orealistiskt. Vad han framhåller är att Storbritannien i de kommande förhandlingarna med EU är den mindre och svagare parten, som inte har möjlighet att bestämma villkoren.

Enligt Martin Wolf kommer EU inte tillåta att Storbritannien väljer formen för det avtal som ska upprättas, såsom Johnson tycks tro. Istället tvingas britterna finna sig i de villkor som sätts upp – eller avstå från ett frihandelsavtal.

EU kommer att ställa krav på lika villkor, vilket innebär att den inre marknadens regler i allt väsentligt även fortsättningsvis kommer att gälla för Storbritannien. Britterna hindras därmed från att utnyttja sin suveränitet till att kraftigt sänka skatter eller genomföra omfattande avregleringar.

Om britterna siktar på att vinna konkurrenskraft genom att göra landet till ett europeiskt Singapore eller något liknande, så kommer EU inte stå öppet för dem. Det avtal som upprättas blir i så fall mycket begränsat och man får räkna med omfattade handelshinder.

Därför uppstår det en valsituation där man endera låter villkoren förbli relativt oförändrade jämfört med vad som hittills har gällt, eller kommer att sätta upp höga murar. Frågan blir då hur britterna – och Boris Johnson – ställer sig till detta.

Här ser Martin Wolf tre alternativ: Endera lyckas Boris Johnson få EU att ge med sig, vilket framstår som orealistiskt. Eller så avstår Johnson från att ingå ett avtal, men i så fall till ett mycket högt ekonomiskt pris. Inte heller detta skulle fungera – och Wolf tror därför att Johnson slutligen viker sig, i likhet med vad han gjorde redan i höstas beträffande gränskontrollen mot Irland.

Men detta resultat är inte självklart, betonar Martin Wolf. Politiskt kan det bli svårt för Johnson att för de egna väljarna måla upp nederlaget som en brittisk seger. Bristen på tid fram till årsskiftet kan också bli ett skäl att förhandlingarna låser sig och kanske till och med bryter samman.

Sedan handlar det om ett svenskt bidrag från Peter Kleen och Mats Ringborg, erfarna experter på handelsavtal och numera seniora rådgivare vid tankesmedjan Global Utmaning. De skrev för några år sedan en längre rapport om Brexit och har nu gjort en aktuell uppföljning, https://www.globalutmaning.se/utblick/forsta-akten-brexitdramat-slut-spannande-fortsattning/

Kleen och Ringborg menar att EU och Storbritannien kommer att koncentrera sina ansträngningar till att försöka få fram ett frihandelsavtal före årsskiftet – och därför kommer att lägga andra konfliktfrågor åt sidan. Men samtidigt framhåller de att Boris Johnson inte har gjort uppgiften enklare, när han gjort klart att britterna vill överge de regler som gäller i EU:s inre marknad.

När det gäller EU:s inställning gör Kleen och Ringborg en liknande bedömning som Martin Wolf: EU kommer inte låta Storbritannien få ett frihandelsavtal, såvida britterna väljer att sätta upp egna regler som avviker starkt från inre marknadens. Inför de kommande förhandlingarna ser utgångsläget därmed ut att vara ganska låst.

I praktiken kommer dessa förhandlingar inte få ta längre tid än nio månader, poängterar Kleen och Ringborg – som anser att tiden blir mycket kort. De ser det som uteslutet att alla samarbetsområden kommer att hinnas med före årsskiftet och att det blir svårt att uppnå även ett rent handelsavtal.

Särskilda knäckfrågor blir jordbruket och fisket, liksom Nordirlands ställning om man ska både ingå i EU:s inre marknad och samtidigt vara en del av Storbritanniens tullområde.

Kleen och Ringborg väljer dock ett optimistiskt anslag, där de tror att de blir ett handelsavtal inom utsatt tid – eller att förhandlingstiden kommer att förlängas. Orsaken är främst att ett misslyckande skulle kosta alltför mycket, främst för Storbritannien men även för EU.

Mjuk eller hård Brexit är alltså ännu en öppen fråga. Först mot slutet av året kommer svaret att kunna skönjas.

Det brittiska EU-utträdet är redan klart, men inte vad det ska betyda. Om de kommande förhandlingarna inte kan leda fram till ett omfattande frihandelsavtal för varor och tjänster, så innebär det troligtvis att ny tullmur sätts upp inom Europa. Detta skulle vara till skada för Storbritannien, men även för EU-länderna – däribland Sverige.

Sammanhållningen inom EU i fråga om Brexit har dock varit stark. Ståndpunkterna är väl förankrade och förhandlingarna leds av EU-kommissionären Michel Barnier, utan utrymme för nationella utspel. De brittiska positionerna är däremot mindre tydliga och har också varit skiftande.

Vad detta ska leda till är, som har framgått, inte så lätt att förutse. Klart är ändå att 2020 blir ett avgörande år, med både möjligheter och risker. För tillfället ser det litet lugnare ut, men Brexit förblir en anledning till oro.

Johan Schück

Jag är journalist med bred samhällsekonomisk inriktning. Mina intressen gäller främst makroekonomi, ekonomisk politik och internationell ekonomi.

Tel. 070 620 1138
Epost: johan.schuck@johanschuck.se

Nya artiklar

Stora skattehöjningar att vänta om Magdalena Andersson får bestämma

Magdalena Andersson som ny S-ledare betyder att det inte blir någon ny fastighetsskatt. Men annars är det fritt fram för skattehöjningar på en rad...

Återhämtningen går långsammare: konjunkturuppgången börjar dämpas

Konjunkturen tappar tempo. Ekonomin pekar fortfarande uppåt, men inte lika starkt som tidigare i år. Tillväxten hämmas av brist på lediga resurser, allt ifrån...

Urvattnad ekonomisk politik och svag regering väntar efter tyska valet

Temperaturen stiger i den tyska valrörelsen, där utgången fortfarande är mycket oviss. Vilka frågor är viktigast för partierna och vad kan vi förvänta oss...

Fara för kraftigt överhettad ekonomi till följd av regeringens valbudget

Sveriges ekonomi är redan inne i en stark återhämtning ur krisen. I det läget vill regeringen sätta in kraftiga stimulanser som ska påskynda uppgången....

Stefan Löfvens avgång bäddar för ännu en regeringskris

Stefan Löfvens avgång gör att sannolikheten för en regeringskris i höst plötsligt ökar. Hans efterträdare får svårare att driva igenom en budget, särskilt som...