Riksbanken öppnar för en räntesänkning under första halvåret 2024. Någon tidpunkt preciseras ännu inte, men det mesta talar för maj eller juni. En hel del hänger dock på om de stora centralbankerna är beredda att gå före.
Årets första räntebesked från Riksbanken skiljer sig ganska mycket från vad som sades därifrån så sent som i november. Vid båda tillfällena har man visserligen hållit fast vid en styrränta på 4,0 procent. Men förra gången sköts tiden för en första räntesänkning fram till åtminstone 2025, medan riksbankschefen Erik Thedéen nu förklarar att det ”inte är uteslutet” med en nedjustering före det kommande halvårsskiftet.
Ändå är det inte så mycket nytt som har hänt, annat än att Riksbankens prognoser för Sveriges ekonomi från november i huvudsak har infriats. Men det innebär att inflationen har fallit väsentligt, även om det delvis beror på fallande energipriser. Några stora bakslag har inte inträffat, trots internationell oro med bland annat störningar av transportvägarna mellan Asien och Europa.
Stämningsläget är dock betydligt bättre nu än för två-tre månader sedan. Inflationen är på väg ner i många länder, inte enbart i Sverige. Flera centralbanker än Riksbanken har börjat förbereda räntesänkningar, även om alla hittills visar stor försiktighet. Varken Federal Reserve i USA eller Europeiska centralbanken vill än så länge ta första steget och riskera att vara för tidigt ute.
Internationellt verkar lågkonjunkturen kunna bli ganska måttlig, även om nyckelländer som Kina och Tyskland kämpar med stora problem. I gengäld går det relativt väl för USA och delar av Europa. Sverige har för tillfället större stagnationsproblem än många andra, men en vändning till det bättre väntas mot slutet av året.
Inför andra halvåret 2024 finns då också chans att både Riksbanken och andra centralbanker har kommit i gång med räntesänkningar som stöttar konjunkturen. Det sker troligtvis ”försiktigt”, för att använda riksbankchefens återkommande uttryck vid Riksbankens presskonferens. Men det borde inte vara någon tvekan om rörelseriktningen.
Riksbankens omsvängning kommer, intressant nog, vid ett räntemöte utan fullständigt underlag. Med start från 2024 håller man nu åtta räntemöten om året, varav fyra med fullständiga prognoser. Men vid vartannat av mötena, såsom det senast hållna, får direktionen ta sina beslut utifrån en uppdatering av tidigare bedömningar – och utan nya prognossiffror.
Det hindrade inte att man nu vågade sig på en omprövning av penningpolitiken under första halvåret 2024, även om inga bindande beslut ännu så länge har tagits. Men det behövs ganska starka argument om den första räntesänkning som väntas senast i juni skulle helt utebli.
Bakslag vad gäller inflationen skulle vara tydligt skäl till ett uppskov. Men det blir svårare att avvakta med hänvisning till andra centralbankers försiktighet.
För Riksbanken är det visserligen bekvämare att invänta räntesänkningar från Federal Reserve och ECB, eftersom följden annars kan bli att kronkursen mot dollar och euron försvagas. Men om allt annat skulle tala för en sänkning av Riksbankens styrränta så går det då knappast att avvakta, utifrån vad Erik Thedéen sade vid presskonferensen på torsdagen.
Detta kan kräva ett visst risktagande från svensk sida, eftersom en svagare krona driver upp inflationen på importvaror. Följden kan bli att priserna stiger snabbare igen. Men troligen blir det i så fall tillfälligt, eftersom även andra centralbanker är på väg att sänka – fastän de kanske inte gör det i samma takt.
Kommer Riksbanken att våga sänka styrräntan redan i mars? Nej, det är inte troligt. Till dess känns nog inte läget tillräckligt säkert vad gäller inflationssifforna. Matpriserna stiger ännu och företag i många branscher planerar fortfarande höjda priser, enligt Konjunkturinstitutets senaste barometer.
I maj kan situationen ha blivit stadigare, också genom att fler centralbanker till dess har börjat sänka sina styrräntor. ECB är dock ännu så länge ett frågetecken, eftersom man där ännu väntar med att ge klara signaler.
För Riksbanken blir då frågan om man vill göra en första räntesänkning utifrån en prognosuppdatering, vilket är allt som ska finnas vid det kommande majmötet. Det kan kännas tryggare att vänta till juni, då det ska läggas fram en fullständig prognos som beslutsunderlag.
Maj eller juni? Det är egentligen inte någon stor fråga. Mycket viktigare är att Riksbanken har öppnat för att sänka styrräntan inom det närmaste halvåret. Man får hoppas, av många olika skäl, att det inte inträffar allvarliga kriser som sätter hinder i vägen.