Kommer det en räntesänkning eller inte? Det är frågan när Riksbankens direktion håller möte nästa onsdag. Svaret blir ja, men inte vid detta tillfälle.
Tidigare i denna vecka kom en mycket glädjande mätning från undersökningsföretaget Kantar Prospera, som på uppdrag av Riksbanken mäter inflationsförväntningarna. Mätningen visade att inflationsförväntningarna för första gången på mer än två år är nere på 2,0 procent, alltså samma nivå som Riksbankens inflationsmål.
Jämfört med den föregående mätningen i december var detta en betydande nedgång, med hela 0,4 procentenheter. Det rör sig visserligen om enstaka månadssiffror, men kan ändå ses som ett genombrott.
Tillfrågade i denna undersökning var visserligen enbart aktörer på finansmarknaderna. Men dessa är en professionell grupp som följer inflationen mycket nära och snabbt uppmärksammar förändringar.
Marknadsaktörerna är optimistiska, men i undersökningen visar de ingen omedelbar förväntan om att Riksbanken ska sänka styrräntan. Skälet är att inflationen fortfarande ligger för högt och den behöver komma ner från 2,3 procent som gällde i december. Därifrån är det en bit kvar ner till två procent, där inflationen dessutom behöver lägga sig på en stabil och varaktig nivå.
Därför ska man inte räkna med någon räntesänkning inom den närmaste tiden och inte ens under de kommande månaderna.
Allt beror inte heller på Sverige, utan även andra krafter spelar in. Riksbanken vill invänta ECB:s första räntesänkning som tycks dröja ännu en tid. Vid Europeiska centralbanken, ECB, väntar man i sin tur på att löneutvecklingen inom euroområdet dämpas, något som inte kan avläsas förrän i vår.
ECB-ordföranden Christine Lagarde ville vid ECB:s presskonferens i torsdags inte ange någon tidpunkt för en kommande räntesänkning, utan förklarade att tidpunkten får avgöras utifrån data som flyter in. Det betyder att den väntade räntesänkningen dröjer långt in på våren och kanske ännu längre.
För Riksbanken spelar detta en stor roll, eftersom man där vill se att ECB tar det första steget och själv sedan kunna följa efter. Skälet är att kronan fortfarande är mycket känslig för ränteskillnaden mellan Sverige och euroländerna och att Riksbanken vill undvika en ny kronförsvagning som kan driva upp inflationen igen.
Givet detta så är en första svensk räntesänkning knappast att vänta förrän i maj eller juni – och annars efter sommaruppehållet.
Ännu ett skäl kan vara att Riksbanken vill dröja tills man vet att räntesänkningarna sedan kan fortsätta, så att dessa ger en påtaglig sammanlagd effekt. En enda sänkning blir ju ganska litet i det större sammanhanget.
Riksbankens räntebesked på onsdag kommer efter ett nytt slags möte, där direktionen inte har ett fullständigt underlag för beslut. I fortsättningen ska direktionen hålla åtta räntemöten per år, varav hälften blir av detta enklare slag. Meningen är dock ändå att man ska kunna tas räntebeslut om läget motiverar det.
Så är dock knappast situationen denna gång, även om Riksbanken kan ta tillfället i akt att öka sina försäljningar av statsobligationer, något som redan tidigare har diskuterats. Men senare i år kommer det sannolikt en rad räntesänkningar som behöver tas i åtskilliga steg. Då är det bra att Riksbanken redan har många räntemöten inlagda i kalendern.