Hem Blogg Det finns gott om starka skäl att bekymra sig över Europa

Det finns gott om starka skäl att bekymra sig över Europa

Author

Date

Category

Europa är ekonomiskt illa ute, på ett sätt som vi ännu inte har märkt mycket av i Sverige. Men OECD kom alldeles nyligen med en prognos där man bedömer utsikterna har väsentligt försämrats. Både euroländerna och Storbritannien är inne i en brant konjunkturnedgång.

Sveriges BNP steg under fjärde kvartalet 2018 med 1,2 procent, jämfört med närmast föregående kvartal. Men i euroområdet var motsvarande ökning endast 0,2 procent och samma gällde för Storbritannien, enligt Eurostat.

Mest markant är ändå att Tyskland, som brukar beskrivas som de europeiska ekonomiernas draglok, hade nolltillväxt under fjärde kvartalet. Italien visade minussiffror för andra tillfället i följd, vilket brukar definieras som recession. Inom euroområdet var det nästan enbart de baltiska länderna som höll farten uppe.

Fjolåret slutade alltså mycket svagt på de flesta håll i Europa. Men 2019 som helhet ser inte ut att bli så mycket bättre.

OECD kom i onsdags med en reviderad prognos där man räknar med att den svaga utvecklingen i Europa fortsätter under 2019. För euroländerna spås tillväxten bli 1,0 procent i år, vilket i det närmaste är en halvering mot föregående bedömning från november. För Storbritannien förutses samtidigt en BNP-ökning på blygsamma 0,8 procent – också detta en kraftig nedjustering.

Kontrasten är påtaglig mot andra delar av världen, där konjunkturnedgången inte kommer lika drastiskt. USA och Australien ser alltjämt ut att gå relativt starkt, medan Japan som vanligt håller sig på en tillväxttakt strax under en procent. Bland G20-länderna tycks det gå sämst för Argentina och Turkiet som båda har misskött ekonomin och är inne i en djup recession.

Europas problem bekymrar nog ändå mest. OECD:s syn när det gäller euroländerna får nu stöd från Europeiska centralbanken, ECB, som just har kommit med en liknande BNP-prognos.

ECB räknar man nu med att hålla styrräntan på oförändrad nollnivå till åtminstone slutet av året och att fortsätta med sina stöttande obligationsköp och marknadsoperationer. För svensk del får detta stor betydelse, särskilt som Riksbanken ofta följer ECB i spåren.

En svensk räntehöjning under andra halvåret, vilket Riksbanken har aviserat och Stefan Ingves talade om så sent som på torsdagen inför riksdagens finansutskott, har med detta blivit mindre sannolik.

Men Sverige berörs mer än så av en kraftig konjunkturnedgång i Europa. Senare i år kommer svenska företag troligtvis att känna en allt mer svikande orderingång, något som började märkas redan nu i januari. Men då ökade fortfarande produktionen, vilket kan komma att slå om längre fram.

Intressant nog kommer OECD med en rad förslag om vad som bör göras för att stärka den europeiska ekonomin. Det handlar inte enbart om att avstå från räntehöjningar, utan också om finanspolitiska stimulanser i de länder – däribland Tyskland – där utrymme för sådana finns.

OECD pläderar också för strukturella reformer som ska bidra till att höja produktiviteten. Om alla euroländer gör detta samordnat så bedöms effekten bli större, bland annat genom ökade investeringar och stigande reallöner. Enligt OECD kan BNP-tillväxten i euroländernas höjas med en kvarts procentenhet under 2019 och 2020 – och i ett längre perspektiv med en hel procentenhet.

När det gäller Storbritannien hoppas OECD på ett ordnat EU-utträde, förutsatt att britterna alls ska lämna EU. Skadan av den osäkerhet som råder bedöms som mycket kostsam och det blir ännu värre vid ett EU-utträde utan avtal. Ett sådant beräknas kunna leda till ett BNP-tapp på cirka 2,0 procentenheter – eller ännu mer – inom de närmaste två åren. Även andra länder som har stor handel med Storbritannien kan ta allvarlig skada.

Det återstår att se om OECD blir bönhört när det gäller strukturella reformer inom euroområdet, liksom ett ordnat brittiskt EU-utträde som baseras på ett färdigt avtal. Beslutsfattarna i olika länder, som OECD:s råd främst riktar sig till, har ändå goda skäl att lyssna.

Men framför oss har vi en stökig månad, där det ännu är oklart om Storbritannien ska lämna EU den 29 mars eller om tidpunkten skjuts framåt. Möjligen kan det bli en ny folkomröstning, även om detta hittills inte är särskilt sannolikt. Men fortfarande finns faran också att britterna tar steget ut ur EU, utan att ha relationerna till övriga 27 EU-länder ordnade.

EU-valet i slutet av maj blir därefter en tummelplats för populistiska och nationalistiska strömningar, vilket också kan påverka valet av en ny EU-kommission i höst. I det läget blir det inte lätt att genomdriva strukturella reformer inom euroländerna, oavsett vad OECD har att säga i saken.

Det finns gott om starka skäl att bekymra sig över Europa, eftersom det förmodligen rör sig om mer än en övergående konjunkturnedgång. Flera av EU-länderna sitter fast med en ekonomi som inte klarar att åstadkomma tillväxt och är tvungna att försöka bryta stagnationen. Men till problemen hör att deras regeringar är svaga och föga handlingskraftiga, delvis beroende på bristfälligt folkligt stöd.

Sverige – som OECD inte yttrar sig om vid detta tillfälle – är än så länge i en bättre situation. Men ett litet exportinriktat land kan i längden inte gå sin egen väg. Endera rycker Europa snart upp sig eller så dras svenskarna med nedåt. Därför är det inget fungerande alternativ att isolera sig, utan istället nödvändigt att vända sig utåt och försöka påverka.

Johan Schück

Jag är journalist med bred samhällsekonomisk inriktning. Mina intressen gäller främst makroekonomi, ekonomisk politik och internationell ekonomi.

Tel. 070 620 1138
Epost: johan.schuck@johanschuck.se

Nya artiklar

Den svaga kronan måste få förklaring, här är mitt senaste inslag hos EFN

EFN förklarar kronan Den svenska kronan har blivit svagare mot både euron och den amerikanska dollarn. Det innebär bland annat dyrare utlandssemestrar för oss, men...

Flyktingmottagandet knäcker Filipstad, dags att staten tar notan

Filipstad i Värmland är en liten kommun där ekonomin och mycket annat är på väg att gå över styr. Bakgrunden är att staten har...

Mer kurragömmalek än EU-debatt mellan Åkesson och Björklund

Har Jimmie Åkesson blivit liberal? Den frågan kunde åhörarna ställa sig efter att ha lyssnat på hans första EU-debatt med Liberalernas ledare Jan Björklund....

Efter budgetröran verkar ingen känna fullt ansvar för finanspolitiken

Vem tar egentligen ansvaret för finanspolitiken under 2019? Årets statsbudget som röstades fram av en majoritet i riksdagen grundar sig på en motion från Moderaterna....

Trots Trumps påtryckningar kan USA närma sig räntesänkning

USA:s centralbank, Federal Reserve, är satt under tryck från Donald Trump som ogillar självständiga institutioner. Presidenten har vid upprepade tillfällen gått ut med nedsättande formuleringar...