Riksbanken höjer styrräntan från 3,0 procent till 3,5 procent. Ändå kan det ses som en lättnad, jämfört med vad som var väntat. Nästa räntehöjning ska inte bli lika stor, oavsett som den kommer i juni eller i september.
Sedan vintern för drygt ett år sedan har Riksbanken höjt styrräntan från 0,0 procent till 3,5 procent. Vid varje räntemöte har man valt att justera upp, i en takt som inte har förekommit sedan 1990-talskrisen.
Den gången gällde det att försvara kronans värde, vilket till slut blev ett misslyckande. Vid detta tillfälle har det handlat om att möta en global inflationschock som har höjt de svenska konsumentpriserna med tvåsiffriga tal.
Segern mot inflationen är ännu inte vunnen, men Riksbanken ser nu en ljusning jämfört med tidigare. Prisökningarna går inte längre lika snabbt och framför allt finns flera tecken på en kommande vändning under de närmaste månaderna.
Mot slutet av 2023 kan inflationen ha kommit ner i närheten av Riksbankens tvåprocentsmål, åtminstone om man tar hänsyn till fallande energipriser. Ifall man bortser från energin, så dröjer det däremot långt in på 2024 innan målet ser ut att nås.
Även detta är dock ett framsteg, jämfört de senaste årens snabba prisökningar som började på de internationella marknaderna och sedan fortplantade sig in i den svenska ekonomin. Ursprunget var de alltför kraftiga ekonomiska stimulanserna efter pandemin, framför allt i USA, och den knapphet på energi och råvaror som sedan uppstod genom Rysslands sätt att driva Ukrainakriget.
I många länder, däribland Sverige, underskattade man kraften i denna inflation. Man förutsåg inte hur prishöjningarna skulle sprida sig in i den inhemska ekonomin och framför allt hur hårt de skulle slå mot livsmedel.
För svensk del blir det en kraftig minskning av realinkomsterna under 2023, eftersom lönerna inte kunde hänga med priserna uppåt. Det hjälper inte att årets löneavtal, i nominella tal, är ett av de mest generösa på senare år. Inte heller räcker det att hushållen ska få särskild kompensation för höjda energipriser.
Nedgången i realinkomster är smärtsam, men svenskarna har varit kloka nog att ta smällen. Om man i stället hade försökt att genast ta tillbaka hela förlusten, så hade det troligtvis förvärrat den ekonomiska situationen. Följden hade kunnat bli en jakt mellan priser och löner, där inflationen riskerat att permanentas.
Nu kan man i stället hoppas att en nedgång i de globala priserna på energi och råvaror efterhand ska få genomslag genom alla nivåer, ända fram till konsumentledet. Det är en ganska långsam process, men slutligen ska den leda fram till de svenska hushållen.
Dit är det dock ganska långt kvar, vilket gör att man inte ska ta ut vinsten i förskott. Konsumentpriserna, som används för att beräkna inflationen, kommer att stiga snabbt även under de närmaste månaderna. Riksbanken, som inte vill ta risken att släppa lös prisökningarna, måste vara beredd att höja styrräntan igen.
Prognoser är inte att lita på, utan det blir vad statistiken visar under den närmaste tiden som fäller avgörandet. Därför blir det ganska nervöst, inte minst för alla som är beroende av Riksbankens räntebesked för sina egna kommande boendekostnader. Matpriserna väger också tungt, särskilt för barnfamiljer och pensionärer med låga inkomster.
Men det viktigaste är ändå att utvecklingen är på väg att vända, även om de konkreta besluten låter vänta på sig. Längre fram gäller ju sedan också att konsumentpriserna ska stabiliseras och att bostadsräntorna vänder nedåt ner mot mer normala nivåer.
Inom Riksbanken finns det olika uppfattningar. En majoritet på tre ledamöter i direktionen, med riksbankschefen Erik Thedéen i spetsen, har nu drivit igenom ännu en räntehöjning med 0,5 procentenheter och flaggar för att höja igen med 0,25 procentenheter i juni eller i september.
En minoritet i direktionen, bestående av vice riksbankscheferna Anna Breman och Martin Flodén, ville nu istället nöja sig med en räntehöjning med 0,25 procentenheter och sedan sannolikt göra ännu en uppjustering av räntan senare under året.
Skillnaden är inte så stor som den kanske låter. Bägge grupperna är inriktade på att bromsa räntehöjningarna under loppet av året, även det inte går att redan nu lova något. Faran för bakslag när det gäller inflationen kan man ju inte bortse från.
Någon sänkning av styrräntan ser det inte ut att bli förrän under senare delen av 2025 eller första delen av 2026. Det är långt till dess, men till sist ska även detta slutligen komma.