Alla famlar i mörkret, det gäller Riksbanken såväl som Finansinspektionen och regeringen. Skälet är att det saknas statistik över de svenska hushållens tillgångar och skulder. Därför vet man för litet om effekterna av ekonomisk-politiska beslut.
När förmögenhetsskatten slopades 2007 så avskaffades också statistiken över hushållens tillgångar och skulder. Insamling av sådana uppgifter verkade ju onödiga när Skatteverket inte längre behövde dem.
Men följden har blivit en kunskapslucka som är alltmer besvärande. Idag finns inga aktuella data om fördelningen av hushållens sparande, vilket gör det svårare för myndigheter och politiker att fatta väl underbyggda ekonomisk-politiska beslut.
Följden är att Riksbanken, Finansinspektionen och regeringen – liksom alla som vill kunna analysera deras ställningstaganden – famlar i mörker. I brist på aktuell statistik går det inte att göra någon mer ingående analys när det gäller effekterna av ändringar i räntor eller skatter, liksom av regleringar som bolånetak och amorteringskrav.
Riksbanken tog upp detta i den nya rapport om finansiell stabilitet som presenterades i torsdags. I rapporten förespråkar man en statistik över hushållens tillgångar och skulder, liksom även ett nationellt bostadsrättsregister som också föreslagits av en utredning.
Det är inte första gången som Riksbanken poängterar detta och liknande har tidigare framförts även av Finansinspektionen.
Frågan kan därmed låta främst som ett problem för beslutsfattarna, men även allmänheten riskerar att drabbas av den rådande bristen på kunskap. Faran finns ju att effekterna av de ekonomisk-politiska besluten blir helt andra än de avsedda, till exempel om Riksbanken sätter styrräntan på fel nivå.
Liknande följder kan uppstå vid dåligt underbyggda beslut om skatter eller finansiella regleringar, till exempel av lån på bostäder. Risken finns att man, beroende på kunskapsbrist, tar i för mycket och att detta i onödan slår hårt mot stora befolkningsgrupper.
Man kan också tänka sig att det uppstår olika slags snedfördelningar genom att en del grupper kommer alltför lindrigt undan, jämfört med andra. Sådant borde diskuteras utifrån ett gediget faktaunderlag, i stället för att debatten om fördelningsfrågor mest ska bygga på gissningar och förutfattade meningar.
Möjlighet finns att ändra på detta. För ett år sedan presenterades en utredning där det föreslogs att SCB skulle påbörja en ny statistik över hushållens tillgångar och skulder. Avsikten med förslaget var att förbättra kunskapsunderlaget för ekonomisk-politiska beslut, vilket länge hade efterlysts.
Utredningen hade tillsatts av S/MP-regeringen, men förslaget togs sedan emot av den moderatledda regeringen som tillträdde på hösten 2022. Det kan vara ett skäl till att inget sedan tycks ha hänt. En invändning mot utredningsförslaget som har framförts är nämligen att det skulle kunna användas som underlag för att återinföra en förmögenhetsskatt.
Men detta är inget hållbart skäl emot en statistik som ger ökad kunskap om hushållens tillgångar och skulder. De uppgifter som kommer fram skulle kunna användas av både motståndare och anhängare till en förmögenhetsskatt. De som tror på sina egna argument borde inte behöva vara oroliga.
Om någon framtida svensk regering vill införa en förmögenhetsskatt, så kommer den inte låta sig hindras av brist på statistik. Svårigheterna är helt andra, såsom att kunna hindra olika slags skatteplaneringsåtgärder liksom en stor kapitalflykt ur landet.
Detta är nog en övermäktig uppgift och samhällskostnaderna för en förmögenhetsskatt kan bli mycket höga, jämfört med statens tänkbara intäkter från skatten. När Sverige hade en förmögenhetsskatt, alltså före 2007, stod den som regel för mindre än 0,5 procent av de samlade skatteintäkterna. De tänkbara förlusterna som skatten medförde kan ha varit många gånger större.
Inom EU är det numera främst Spanien som har en förmögenhetsskatt, medan flera andra EU-länder har haft en sådan skatt men sedan tagit bort den. En gemensam europeisk förmögenhetsskatt är osannolik, även om en sådan diskuterades på ett principiellt plan av den franske ekonomen Thomas Piketty för snart tio år sedan.
Sannolikheten att Sverige på egen hand skulle göra ett nytt försök med en förmögenhetsskatt verkar också mycket liten. En ny svensk statistik över hushållens tillgångar och skulder ändrar inte på den saken.