Riksbanken håller styrräntan oförändrad på 2,25 procent, men antyder att en räntesänkning kan komma alldeles före midsommar. Förutsättningen är att inflationen faller tillbaka under den närmaste månaden, vilket inte är orimligt. Det är som vanligt inget löfte, men ger något att hoppas på.
Osäkerhet om framtiden är vad som för närvarande kännetecknar Riksbanken. Denna gång kommer man med ett räntebesked som inte åtföljs av en ny prognos, men samtidigt konstateras det att läget har försämrats jämfört med förra räntemötet i mars. Tillväxten har försämrats och inflationen är högre, till stor del beroende på USA:s höjda tullar mot andra länder.
Oron har medfört stora svängningar på finansmarknaderna. Aktiekurserna har fallit och även räntorna har visat stora svängningar. Valutakurserna rör sig också kraftigt, framför allt genom att USA-dollarn på ett oväntat sätt sjunker mot andra valutor – däribland svenska kronan.
För Sveriges del är konjunkturutsikterna något svagare, främst genom att hushållen har blivit mer pessimistiska. Företagen är fortfarande mer optimistiska, men en omsvängning till det sämre kan ha påbörjats. Förstärkningen av kronan betyder att exportföretagen tappar i konkurrenskraft och hotet från USA om ytterligare höjda tullar sätter hinder för investeringar.
Inflationen har stigit även i Sverige, men det är osäkert om det rör sig om en tillfällig effekt eller om en varaktig förändring. Riksbanken väljer hittills att hoppas på att det rör sig om kortsiktiga förändringar och att konjunkturläget ska stabiliseras under de närmaste månaderna. Det är i väntan på sådan information som man nu har bestämt sig för att stå fast vid en styrränta på 2,25 procent och att hålla öppet för en eventuell räntesänkning strax efter mitten av juni.
USA;s centralbank Federal Reserve har just fattat ett liknande räntebeslut, fastän med skillnaden att den amerikanska räntenivån ligger kvar på 4,25-4,50 procent. Inflationen där är högre än i Sverige och att arbetslösheten ligger strax över fyra procent. Men Federal Reserve utsätts för starka påtryckningar att sänka styrräntan, framför allt från Donald Trump som vill använda presidentmakten till att på ett grundlagsvidrigt sätt styra över penningpolitiken.
Motsatsen är Europeiska centralbanken, ECB, som nyligen sänkte sin lägsta styrränta till 2,25 procent – alltså samma nivå som Sverige. Där fattas räntebesluten skyddat från politiska påtryckningar, men man är ofta ganska sent ute. Spänningen kan vara stor mellan Tysklands försiktighet och Mellanhavsländernas önskan om större ingrepp. Konjunkturläget skiftar också ganska mycket mellan olika euroländer.
Svenska Riksbanken bedriver som bekant en självständig penningpolitik, där räntenivån dock ofta skiljer ganska litet från ECB:s. Olikheten gäller främst kronan som följer en egen växelkurs, vilket för det mesta ät nedåt jämfört med euron. I realiteten bedriver Sverige en smygande devalveringspolitik som gynnar exportsektorn, men som samtidigt innebär att hushållen tappar i köpkraft i jämförelse med euroländerna.
Sverige kan i nuläget klara sig bättre än många andra länder, men det beror framför allt på ett starkt näringsliv och goda offentliga finanser. Detta ger en större handlingsfrihet och förmåga att stå emot internationella kriser. Riksbanken har också bidragit genom en framgångsrik kamp mot inflationen, som mestadels hålls i närheten av målet på två procent.
Detta ger Sverige behövlig stabilitet, men inte tillräckligt med ekonomisk tillväxt och dynamik. Det finns stora brister i skattesystemet, på bostadsmarknaden liksom i utbildningssystemet – för att ta några exempel. Men det saknas tillräcklig vilja att ta itu med strukturreformer på dessa områden, liksom på många andra där stora makt– och intressegrupper står i vägen.
Nya modeller skulle behöva prövas och sådana som redan finns kan prövas på andra fält. Riksbanken utgör genom sin självständighet ett undantag bland svenska myndigheter. Det betyder mycket att verksamheten bedrivs självständigt, direkt under riksdagen, och utan politisk inblandning i de operativa besluten. Sådant borde prövas på fler områden där man kan utveckla en professionell kompentens som får verka i frihet under ansvar.