Inflationen var uppe i 6,4 procent under april. Det är en ökning jämfört mars och mer än Riksbanken räknat med. Nu talar alltmer för att nästa ränteökning dubblas till en halv procentenhet, i stället för 0,25 procentenheter.
Enligt SCB rör det sig om en fortsatt bred prisuppgång där bland annat livsmedel, hushållsvaror, restaurangbesök och hotellvistelser har blivit dyrare. Bland matvaror är det framför allt kött, grönsaker och mejerivaror som har gått upp i pris.
Den stigande inflationen kan däremot inte längre skyllas på tillfälligt stigande energipriser. Tvärtom sjönk priset på el och drivmedel under april.
I stället är det andra priser som stiger, vilket gör att inflationen exklusive energi går upp från 4,1 procent i mars till 4,5 procent i april. Mycket tyder också på att uppgången i inflation fortsätter under de närmaste månaderna.
Riksbanken höjde sin viktigaste styrränta, reporäntan, i slutet av april, vilket ännu inte påverkar de redovisade inflationssiffrorna. Men den beslutade ökningen från 0,0 procent till 0,25 procent får ses som ett första steg i en serie av räntehöjningar, där nästa ordinarie tillfälle blir i veckan efter midsommar.
Hittills har även nästa räntehöjning väntats bli på 0,25 procent. Men då utgick man från Riksbankens prognos att inflationen skulle stabilisera sig kring sex procent, istället för att stiga mer.
Nu ändras bilden genom att inflationen ökar ytterligare och att så många olika varor och tjänster berörs. Det talar för att Riksbanken kan behöva dubblera den väntade räntehöjningen till att bli 0,5 procentenheter, så att reporäntan läggs på 0,75 procent.
Ett annat skäl kan vara att inflationsförväntningarna har stigit ytterligare. Enligt färska siffror från undersökningsföretaget Kantar Prospera räknar penningmarknadens aktörer nu med snabbare prisökningar under de kommande fem åren, jämfört med vad de gjorde i april.
Mätningarna tas fram på uppdrag av Riksbanken som lägger stor vikt vid inflationsförväntningarna. Dessa återspeglar vart professionella bedömare anser att prisutvecklingen är på väg och ger samtidigt en bild av trovärdigheten hos Riksbankens inflationsmål.
Tilltron till inflationsmålet gäller framför allt på lång sikt, såsom fem år framåt. Men även för denna längre tidsrymd räknar nu penningsmarknadsaktörerna med en stigande inflation, som varaktigt ligger högre än målet på 2,0 procent.
Dessutom väntar man sig en svagare kronkurs, vilket gör det svårare för Riksbanken att få ner inflationen. En viktig del av prisökningarna kommer därmed, även framgent, från utlandet.
Problemen med inflation är ännu större i andra länder, däribland USA. Där var prisuppgången mer än åtta procent även under april, alltså nästan lika mycket som i mars. Detta kom som en negativ överraskning för många som hade väntat sig en dämpning av den amerikanska inflationen.
USA:s centralbank, Federal Reserve, väntas nu gå vidare med snabba räntehöjningar. I början av maj ökade man styrräntan med en halv procentenhet, från 0,5 till 1,0 procentenhet, och en lika stor höjning är nu att vänta i mitten av juni.
Europeiska centralbanken, ECB, har däremot varit försiktig och ännu inte justerat upp styrräntan, trots ett högt inflationstal på 7,5 procent i april. Men mycket talar för att räntehöjningarna inleds i sommar och att det sedan blir fler ökningar i år.
Andra centralbanker i Europa, såsom Bank of England och Norges Bank, har redan gjort flera räntehöjningar och kan väntas fortsätta på samma spår.
Frågan är då hur stora räntehöjningar som kommer att behövas. Det kommer nog att variera mellan olika länder, där man framför allt i USA är van att vid stora svängningarna som driver in ekonomin i kortvarig recession. I Europa brukar man vara mer återhållsam, men då i gengäld få mer utdragna kriser.
I Sverige har räntekänsligheten ökat, främst genom den stora uppgången i bostadslån. För många bostadsrättsinnehavare och villaägare slår det hårt när bostadsräntorna börjar stiga. Det talar för att Riksbankens räntehöjningar inte i slutändan bli behöver så väldigt stora, även om det just nu kan verka så.
Någon svensk räntechock, liknande vad som tidigare har inträffat, verkar inte sannolik. Men hög inflation måste kunna bekämpas och då finns knappast andra sätt än genom räntehöjningar.