Donald Trump har mött ett allvarligt nederlag. Emot hans uttryckliga vilja har USA:s centralbank, Federal Reserve, bestämt sig för att höja styrräntan. Beslutet där togs enhälligt med röstsiffrorna 12-0.
Den amerikanska räntehöjningen med en kvarts procentenhet till 3,75-4,00 procent är den första sedan Donald Trump återvaldes som president för snart två år sedan. Bakgrunden är att inflationen på senare tid har stigit kraftigt, delvis beroende på det ännu oavslutade kriget mot Iran och blockaden av Hormuzsundet. Följden blev att världsmarknadspriset på olja och gas har stigit kraftigt.
USA är dessutom inne i en högkonjunktur där BNP-ökningen har varit relativt kraftig och arbetslösheten är nere på låga siffror. Då är det normalt att centralbanken ska höja styrräntan när inflationen stiger mot fyra procent, alltså ganska långt över dess fastställda mål på två procent.
Ändå har det länge varit oklart när Federal Reserve skulle reagera på inflationen genom att höja styrräntan. Orsaken är att president Donald Trump har utövat hårda påtryckningar för att i stället driva fram räntesänkningar.
Hans kampanj inleddes mot den förre Fed-chefen Jerome Powell och har sedan fortsatt under hans efterträdare Kevin Warsh som utsågs i våras efter att ha nominerats av Trump. Under hans första månader på posten har styrräntan hittills hållits oförändrad, fram till onsdagens beslut om en höjning.
Farhågan har då spritt sig att den nya Fed-chefen Warsh skulle kunna vara ett verktyg för Trump, snarare är den självständige ledare som centralbanken behöver. Trumps tidigare utnämningar av direktionsmedlemmar i centralbanken har pekat i den riktningen, på liknande sätt som han dessförinnan har ändrat majoriteten av domare i Högsta domstolen.
Avsikten från Trumps sida när det gäller Federal Reserve har varit tydlig, men han vågade ändå inte lika långt som befarat. Skälet var nog att han inte ville utse en Fed-chef som skulle komma i konflikt med finansmarknaderna, eftersom följden i så fall skulle kunna bli högre marknadsräntor.
Pressen uppåt mot marknadsräntorna har ändå varit stark under senare tid. Medan Fed:s styrränta legat på 3,50-3,75 procent har den tioåriga marknadsräntan stigit till fem procent, främst beroende på de stigande energipriserna.
Enligt Trump skulle inflationen komma att sjunka, beroende på att USA har en stor och dynamisk kapitalmarknad. Hittills har man dock inte kunnat se några tecken åt det håll som presidenten hoppas på. Tvärtom finns åtskilliga tecken på att hans egen politik driver upp priserna.
Orsaken till inflationen ligger som nämnts till väsentlig del i det krig som USA bedriver mot Iran, med påföljd att Hormuzsundet är blockerat. Följden är att världsmarknadspriserna på olja och gas har drivits uppåt, även för USA som på detta område är ganska självförsörjande. Men även andra amerikanska åtgärder, såsom restriktioner på handelsområdet, kan höja de amerikanske priserna för konsumentvaror från exempelvis Kina.
USA har under Trump ensidigt inriktat sin politik på att gynna de stora AI-företagen, medan andra delar av näringslivet inte gynnats på liknande sätt. Många amerikanska hushåll har en ganska ansträngd ekonomi, särskilt när det gäller bostadskostnaderna som påverkas av räntorna.
Utrymmet för budgetstimulanser begränsas av att USA är tungt skuldsatt, med ett budgetunderskott på 7,5 procent av BNP och en offentlig skuld som motsvarar 125 procent av BNP. Detta betyder att räntorna redan väger tungt, även om ingen vet hur mycket som den amerikanska ekonomin tål.
Den osäkra ekonomin utgör ett hot inför det kommande kongressvalet i början av november där republikanerna riskerar att förlora majoriteten i senaten och kanske även i representantskapet. Just detta är en stark drivkraft för Trump att försöka hålla ner räntorna, i syfte att stärka ställningen för honom och hans parti.
Men följden kan nu bli att Trumps position som president försvagas under de drygt två år som återstår av hans mandatperiod. Det vill han naturligtvis undvika, även om många andra önskar motsatsen.
USA förblir ett splittrat land som den övriga världen förblir mycket beroende av. Amerikanska räntor spelar en avgörande roll i den globala ekonomin. Oavsett vad vi tycker förblir besluten i Federal Reserve av största betydelse även för Sverige.