Världen går in i en djup ekonomisk kris, orsakad främst av Rysslands krig mot Ukraina. Det menar OECD som räknar med att problemen förvärras under nästa år. Även Sverige drabbas, mer än vad många räknar med.
OECD har rykte om sig att vara försiktigt när gäller ekonomiska prognoser. Det är en politiskt styrd internationell organisation, där medlemsländerna – däribland Sverige – har möjlighet att påverka vad som slutligen ska publiceras.
Därför är det särskilt alarmerande att OECD kommer med en så dyster prognos när det gäller den globala ekonomin. Utsikterna beskrivs som svaga för 2022 och ännu sämre för 2023.
Tidigare i år räknade OECD med en tillväxt i världsekonomin med 4,5 procent i år. Nu har de sifforna dragits ner till 3,0 procent. För nästa år väntas sedan en ytterligare försvagning till 2,75 procent.
Man kan misstänka att det blir ännu värre, med tanke på den stora osäkerhet som råder kring den globala situationen. Den ekonomiska nedgången beror främst på Rysslands krig mot Ukraina som inte visar tecken på att avta. Tvärtom kan det pågå under flera år framåt.
Följderna för världsekonomin har däremot ännu inte fått fullt genomslag. Värst är läget givetvis i Ukraina, men situationen försämras nu snabbt för utvecklingsländer i Mellanöstern och Afrika med stor befolkning som är beroende av ukrainska jordbruksprodukter.
Marknaden för livsmedel påverkas också mer generellt, vilket bidrar till stigande matpriser i andra delar av världen – liksom till ökad inflation. Liknande gäller energipriserna, vilket är uppmärksammat vad gäller Europa. Många utvecklingsländer är ännu hårdare drabbade.
Det går ännu inte att överblicka de politiska och sociala följderna i redan fattiga länder. Men de sträcker sig betydligt längre än vad som ryms i en ekonomisk prognos. Till de globala konsekvenserna hör att migrationstrycket mot rika världsdelar kan väntas stiga.
Europa kommer också att få problem, fastän inte lika ödesdigra. Energiberoendet av Ryssland blir svårt att hantera, eftersom åtskilliga länder är bunden till gasleveranser som plötsligt kan utebli. Nästa vinter blir besvärlig när det gäller brist på olja och gas, samtidigt som det är svårt att omedelbart byta ut dessa energikällor till andra.
Detta slår direkt mot de europeiska hushållen, liksom även företagen. För dem rör det även uteblivna leveranser av råvaror och komponenter, liksom om en ökad affärsmässig osäkerhet.
Inflationen blir också ett allt större problem. Orsaken ligger delvis i följderna av Ukrainakriget, men grunden finns också sedan tidigare. Under de senaste årens pandemi har många regeringar och centralbanker satt in mycket kraftiga ekonomiska stimulanser som sedan inte dragits tillbaka i tid.
Resultatet har blivit en alltför plötslig uppgång i ekonomin, där det har uppstått olika bristproblem. Tydligast är det på bostadsmarknaden, men på många håll är det också ont om utbildad arbetskraft. Samtidigt har företagen passat på att höja sina priser, utan att möta något större motstånd från sina kunder.
Inflationsproblemen är ännu större i USA där ekonomin har getts mycket kraftiga stimulanser. De amerikanska räntorna är snabbt på väg uppåt. Följden blir att hushåll pressas hårdare, även om arbetslösheten ännu så länge är låg.
I USA väntas nu ett bakslag som i första hand har att göra med landets egna bekymmer med ekonomin. För världen blir detta en ytterligare börda som dessutom förvärras av att även Kina har sina problem. Där handlar det om den nolltolerans som landets ledning vill upprätthålla mot nya omgångar av pandemin.
Kina är inne i en sluten period där storstäder som Shanghai har stängts, med påföljd att en stor del av utrikeshandeln upphör. Detta slår mot den kinesiska ekonomin, men får även stora globala följder. För världsekonomin har Kina utgjort en motor som inte längre håller takten.
Även för Sverige blir de globala problemen besvärliga. OECD räknar med en svensk BNP-ökning på 2,2 procent i år och endast 1,0 procent under nästa år. Främst för 2023 är det påfallande svagt, även om en del svenska prognosmakare redan tidigare har räknat med detta.
För Sverige rör det sig mest om kraftiga indirekta följder av Ukrainakriget, såsom att svenska exporten och investeringar utvecklas mycket svagt. Samtidigt väntas hushållen hålla igen på sin konsumtion, delvis beroende på stigande ränteutgifter.
Inflationen är växande problem i Sverige och finns kvar även under 2023. Faran finns samtidigt för ett prisfall på bostäder, efter de senaste årens stora uppgång. Sammantaget kan läget bli värre än OECD förutspår.
De kommande åren blir tuffa för världsekonomin, liksom även för Sverige. I nuläget får man hoppas att insikten om detta snabbt sprider sig. De närmaste månadernas valrörelse borde få handla mer om verkligheten – och mindre om löften som ändå inte kan hållas.