Ekonomin ser bättre ut inför nästa år: ökat hopp inför 2024

Årets sista prognos ger större hopp inför 2024. Konjunkturinstitutet spår nu att Sveriges BNP ökar med 1,0 procent. Inflationen ska minska snabbt och Riksbanken väntas hinna med tre räntesänkningar inom närmaste året.

Sverige befinner sig i lågkonjunktur, men det kunde faktiskt vara värre. Hushållens realinkomster börjar öka igen, i takt med att inflationen faller tillbaka. Konsumtionen stiger, samtidigt som det även ges utrymme för att spara.

Arbetslösheten kommer att stiga, men inte särskilt kraftigt. Konjunkturinstitutet räknar med en toppnivå på 8,5 procent, vilket är mindre än en procents uppgång jämfört med nuläget. Medelarbetstiden ökar samtidigt för dem som är sysselsatta.

En försämrad arbetsmarknad är ett problem som det krävs några år för att ta sig ur. Men det blir lättare när inflationen väntas sjunka brant och Riksbanken förutses sänka styrräntan med start från halvårsskiftet nästa sommar. Under andra halvåret spår Konjunkturinstitutet tre sänkningar från nuvarande 4,0 procent till 3,25 procent.

Lägre inflation betyder också att det ges större utrymme att stimulera ekonomin med finanspolitiska åtgärder. Konjunkturinstitutet anser att den restriktiva hållning som regeringen har visat har varit motiverad. Men i det budgetförslag som ska läggas på hösten 2024 väntar man sig en mer expansiv finanspolitik, med sikte på områden som tidigare har fått försummas.

Riksbankens räntesänkningar innebär då samtidigt att konjunkturen stabiliseras, både genom att hushållens ekonomi förbättras och att bostadsbyggandet kan ta ny fart.

Men Konjunkturinstitutets bedömning gäller främst ekonomin, inte så mycket politiken. Under de senaste åren har dramatiska händelser, såsom covidpandemin och Rysslands angrepp mot Ukraina, även fått stora ekonomiska efterverkningar. Sådant går inte att ta med i prognoserna, men kan givetvis hända igen.

Även av andra skäl kan ekonomin gå sämre. Sverige är mycket beroende av sina exportmarknader och man kan med viss oro se på den ganska svaga utvecklingen i Europa. Tyskland fungerar inte längre som draglok såsom förr, men utan att någon annan kan ta över rollen.

I Sverige har vi anledning att fundera över förutsättningarna för tillväxt. Dit hör förstärkt skola och högre utbildning, utbyggnad av infrastruktur, säkerställd energiförsörjning och mycket annat. Konjunkturens svängningar är nog viktiga, men ekonomins långsiktiga kurs styrs av så väldigt mycket mer.