Hem Blogg Fyrpartiuppgörelsen kan bli kortlivad som Decemberöverenskommelsen

Fyrpartiuppgörelsen kan bli kortlivad som Decemberöverenskommelsen

Author

Date

Category

Stefan Löfven är nu vald till ny statsminister, men frågan blir för hur länge. Fyrpartiuppgörelsen kan visa sig kortlivad, liksom tidigare hände med Decemberöverenskommelsen.

Främsta hoten kommer från Löfvens närstående inom rörelsen. Kommer LO-förbunden att acceptera ändringar i arbetsrätten och Hyresgästföreningen godta att bostadsregleringarna luckras upp? Vad man hittills hör tyder inte riktigt på det.

Vänsterpartiet har skramlat med vapnen, men Stefan Löfven behöver inte vara särskilt orolig.

Verkligheten är ju att Vänsterpartiet inte har tillräckligt många platser i riksdagen för att begära en misstroendeförklaring. För detta krävs minst en tiondel av mandaten, så det räcker inte med 28 vänsterpartister av totalt 349 riksdagsledamöter.

Däremot kan Vänsterpartiet hänga på, om partierna till höger försöker fälla regeringen. Men hotet att gå ihop med Moderaterna och Kristdemokraterna, indirekt även med Sverigedemokraterna, i det syftet låter ganska orimligt.

Vem vill Jonas Sjöstedt i så fall skulle ta över? Svaret för hans del blir nog än en gång Stefan Löfven, eftersom han knappast vill ha Ulf Kristersson eller någon annan borgerlig politiker.

Det betyder dock inte att Löfven går säker under hela mandatperioden till 2022. Tvärtom får man räkna med att det kommer åtskilliga kriser som hotar regeringens fortlevnad.

Riskerna finns på flera håll. Det är tänkbart att Centerpartiet, Liberalerna eller Miljöpartiet hoppar av, om opinionen inom något av dessa partier svänger. Partiledarskiften kan driva fram en sådan situation och även svaga opinionssiffror.

Ändå verkar det inte så sannolikt, med tanke på hur mycket dessa partier har investerat i samarbetet. För dem gäller det snarare att slå vakt om fyrpartiuppgörelsen för att se till att dess innehåll förverkligas.

Om det skulle gnissla på riktigt i fråga om reformerna kan dock läget förändras. Här finns risker som måste tas på allvar, med tanke på den skarpa kritik från närstående intressen som redan har riktats mot Löfven. Om motståndet från många av LO-förbunden och Hyresgästföreningen sprider sig bland Socialdemokraterna, kan han tvingas ge vika.

Här blir fler kritiska tillfällen, varav det första kommer redan nu i vår. Då ska, enligt fyrpartiuppgörelsen, kraven på kollektivavtal för nystartsjobb tas bort.

Under 2020 kommer större prövningar. Enligt uppgörelsen ska då etableringsjobben med lägre lön för nyanlända och långtidsarbetslösa utvidgas till att även gälla företag utan kollektivavtal och bemanningsföretag.

Året därpå ska Las, lagen om anställningsskydd, ändras genom utökade undantag från turordningsreglerna. Samtidigt är avsikten att kostnaderna vid uppsägningar, särskilt för mindre företag, ska bli lägre.

Vad man från fackligt håll anser är väl känt: protesterna är redan kraftiga. Men det finns ett sätt att komma runt problemet, nämligen att arbetsmarknadens parter – arbetsgivare och fack – gör upp på om ändrade regler. Deras avtal skulle sedan få ligga till grund för ändrad lagstiftning.

I fyrpartiuppgörelsen pekas direkt på den möjligheten som skulle vara smakligare för arbetsmarknadsparterna, särskilt LO-förbunden. Men facket tvingas då förhandla med arbetsgivarna under galgen, på ett sätt som man ogillar. Om avtalsvägen då inte är framkomlig, blir det mycket svårt för en S-ledd regering att ta öppen strid med facket.

Bostadsmarknaden är också ett känsligt område för Socialdemokraterna. Enligt fyrpartiuppgörelsen ska det från 2021 införas fri hyressättning vid nybyggnation och i det redan befintliga bostadsbeståndet ska hyrorna börja sättas med större hänsyn till lägesfaktorn. Förhandlingssystemet för lägenheter med hyresrätt ska samtidigt göras om.

Hyresgästföreningen går starkt emot, med påståendet att det betyder en övergång till marknadshyror. Det är en överdrift, eftersom förändringen egentligen inte blir så omvälvande. Men Stefan Löfven kan ändå tvingas till reträtt.

Redan när direktiven ska skrivas till de många utredningar som finns aviserade i fyrpartiuppgörelsen kan det uppstå tvister som leder till att samarbetet spricker. Det skulle i så fall kunna inträffa senare i år.

Man kan tänka sig olika scenarier för hur en sådan upplösning kunde gå till. Men en möjlighet att hoppa av ges årligen, eftersom samarbetet utgår från varje budgetår och sedan ska förlängas.

Vilket av partierna som väljer att lämna har inte avgörande betydelse, eftersom följden nog blir ungefär densamma: Stefan Löfven kommer att utlysa extraval som leder till att han förlorar makten.

Det hjälper honom knappast om Socialdemokraterna vinner fler väljare, eftersom en rödgrön majoritet i riksdagen ändå är avlägsen. Och utan fyrpartiuppgörelsen i ryggen har Centerpartiet och Liberalerna inget motiv att fortsättningsvis stötta Löfven. Vad som kommer efter hans regering återstår att se.

Decemberöverenskommelsen från 2014 varade i mindre än ett år. Fyrpartiuppgörelsen kan räcka längre, även om den inte håller mandatperioden ut. Pakter mellan svårförenliga intressen har en tendens att inte bli så långlivade.

 

 

 

 

 

 

 

 

.

 

 

 

 

Johan Schück

Jag är journalist med bred samhällsekonomisk inriktning. Mina intressen gäller främst makroekonomi, ekonomisk politik och internationell ekonomi.

Tel. 070 620 1138
Epost: johan.schuck@johanschuck.se

Nya artiklar

I coronakrisens spår ska inflationshotet inte avfärdas

Håll ögonen på inflationen! Ännu är det oklart ifall den senaste tidens prisuppgång snart har passerat eller om den ska bli början på ett...

Riksbanken efter Ingves – minskat mandat att möta finanskriser?

Hur ska Sverige klara nästa finansiella kris? Den frågan borde vara en utgångspunkt om man ska reformera Riksbanken. Men regeringen föreslår i stället nya...

Ljusa utsikter för ekonomin, men mycket måste klaras efter krisen

Nu går det bra för Sveriges ekonomi igen! BNP-sifforna för första kvartalet visar att det senaste årets tapp är återtaget. I konjunkturbarometrar och prognoser...

Magdalena Andersson måste ta debatten med sina interna kritiker

Finansminister Magdalena Andersson har en påbörjad plan för den ekonomiska politiken efter krisen. Det förklarade hon när riksdagens finansutskott höll utfrågning om Finanspolitiska rådets...

”Krisstarkt Sverige behöver ta itu med arbetslösheten”

Krönika i Tidningen Näringslivet, den 18 maj 2021 ”Sverige tar täten ur krisen och Europa hänger inte med”. En så braskande rubrik har vi hittills...