Hög tid för kritisk debatt om Riksbankens e-krona

Vem behöver en e-krona?

Svaret är nästan ingen, enligt flera av de tunga remissorgan som har yttrat sig om Riksbankens pågående projekt. Finansinspektionen, Riksgäldskontoret och Bankföreningen är starkt kritiska: man kan faktiskt tala en riktig sågning.

Riksbanken har i mer än två år drivit förslaget om att ta fram en e-krona, såsom ett alternativ till andra slags elektroniska betalningar. Bakgrunden är, bland annat, att svenskarnas användning av kontanter har minskat kraftigt.

Tanken bakom e-kronan är att det i denna situation kan behövas en av staten garanterad e-krona, som ska kunna användas av dem som av olika skäl inte kan eller vill utnyttja betalkort som Mastercard eller Visa.

Riksbanken har presenterat två alternativ: en värdebaserad e-krona som bygger på att pengar finns lagrade på ett kort eller i en app – och en kontobaserad e-krona där pengarna istället finns lagrade på ett konto hos Riksbanken.

I höstas presenterade Riksbanken en rapport om hur man skulle hitta tekniska lösningar för en e-krona. Planen är att ägna de närmaste två åren åt detta, för att sedan få fram ett beslut om huruvida e-kronan ska bli verklighet.

Hittills har Riksbanken drivit e-kronaprojektet på egen hand, medan andra myndigheter liksom finanssektorn blivit allt mer kritiskt inställda. Politikerna i regering och riksdag har hittills inte engagerat sig, trots att det rör sig en samhällsfråga med många breda aspekter.

Men nu visar remissvaren på Riksbanksrapporten om e-kronan att invändningarna på flera håll har vuxit sig mycket starka.

Finansinspektionen framhåller att en e-krona, såsom Riksbanken har tänkt sig utformningen, för med sig en rad problem. En värdebaserad e-krona kan bli kostsam för staten, utan att vara till någon större nytta. En kontobaserad e-krona kan få betydligt större ekonomisk inverkan, men riskerar att bli destabiliserande för det finansiella systemet.

Riksgälden varnar för att e-kronan kan leda till att allmänhetens tilltro till insättningsgarantin, som ska skydda deras insättningar hos bankerna, försvagas. Man anser också att e-kronan kan medföra att statens upplåning får ske till högre räntor och därmed blir dyrare.

Bankföreningen betonar att e-kronan skulle leda till att Riksbanken börjar konkurrera med bankerna, på ett snedvridande sätt. Följden kan bli att bankerna får högre finansieringskostnader, vilket i så fall också betyder att blir dyrare för deras kunder att få låna.

Från samtliga av dessa tre remissinstanser framhålls de faror som e-kronan kan medföra i ett läge där Sverige drabbas av en allvarlig finansiell kris. Man syftar, bland annat, på att en kontobaserad e-krona kan göra det lättare för allmänheten att tömma bankerna på pengar och istället sätta in dem hos Riksbanken. Det kunde få till följd att hela banksystemet råkar i gungning.

E-kronan skulle därmed, på ett mycket betänkligt sätt, motverka Riksbankens uppgift att verka för finansiell stabilitet. Men även lugnare tider kan e-kronan ställa till problem, om Riksbanken får svårare att effektivt bedriva sin penningpolitik.

Vad det handlar om är att e-kronan skulle vara räntefri, alltså i praktiken ha nollränta. Detta skulle göra det svårt för Riksbanken att till reporäntan gå ner minusnivåer och även försvåra att man, med hjälp av obligationsköp, pressar ner marknadsräntorna under noll procent.

Paradoxen är att Riksbanken, som under de senaste åren har varit ett mycket aktiv förespråkare för minusräntor, samtidigt driver på för en e-krona som skulle ha motsatt verkan. Det tyder på att analysen bakom e-kronaprojektet har varit alltför grund och att viktiga aspekter inte tillräckligt har beaktats.

Frågan om en e-krona ska införas är i grunden inte teknisk, utan brett samhällsekonomisk och politisk. Det borde vara dags för Riksbankens uppdragsgivare i riksdagen att reagera och se till att alla sidor av frågan blir belysta. Ansvaret ligger då i första hand på finansutskottet.

När ska finansutskottet ordna en öppen utfrågning med Riksbanken och andra myndigheter, liksom finanssektorn och oberoende experter, om e-kronan?

Det borde vara hög tid att så sker, innan det pågående e-kronaprojektet har hunnit gå alltför långt. Annars kan e-kronan snart vara här, utan att någon annan än Riksbanken har fått vara med och bestämma.