Sverige är i lågkonjunktur, men den behöver inte bli långvarig. Många svenska bedömare tror på minussiffror även under nästa år. Men mot det står att OECD just har kommit med en prognos som pekar upp under 2024.
Två kvartal i rad med negativa BNP-siffror brukar ses som en recession där ekonomin krymper. Detta drabbade Sverige under årets andra och tredje kvartal 2023, vilket har fått stor uppmärksamhet.
Men vad som inte berättats lika tydligt är att Sveriges BNP minskade med -0,8 procent för andra kvartalet och med -0,3 procent under tredje kvartalet. Vad siffrorna därmed visar är att nedgången var brantast redan under första halvåret och därefter har avtagit.
Utsikterna mot slutet av året kan därför se bättre ut, även om 2023 som helhet blir ett minusår för Sveriges ekonomi. Fjärde kvartalet, som till stor del är passerat, kan vara den period då produktionen vänder uppåt.
Många svenska bedömare tror dock att även 2024 bli ett år med negativ BNP-utveckling, fastän inte i samma omfattning som 2023. Till dem som på senare tid har framfört detta hör Riksbanken liksom Handelsbanken och Swedbank samt näringslivsorganisationer som Industriarbetsgivarna och Teknikföretagen.
Det kan visa sig stämma, men mycket beror på hur svagt som nästa år börjar. Mycket tyder ändå på en bättre utveckling under loppet av 2024, såvida inte något oväntat inträffar.
Nu har det kommit en stor internationell prognos som pekar mot en starkare utveckling för Sverige, liksom andra delar av världen. Det är OECD som i sin nya halvårsrapport spår att Sveriges ekonomi växer med 0,9 procent under 2024, vilket klart överträffar flertalet svenska bedömningar.
En drivkraft är, enligt OECD, att de svenska hushållens realinkomster börjar öka igen när inflationen avtar. Följden blir att hushållens konsumtion, som länge har varit nedtryckt, snart växer igen. Den effekten väger tyngre för ekonomin än exempelvis ett lågt bostadsbyggande, vilket väntas fortsätta under nästa år.
Den svenska exporten stiger också, men importen tilltar ännu mer. I huvudsak rör det sig om en försiktig återhämtning genom ökad inhemsk efterfrågan, både från privat och offentlig konsumtion liksom investeringar.
Detta räcker dock inte för att få bukt med arbetslösheten, utan den fortsätter att öka under 2024. Lågkonjunkturen försvinner därmed inte genast, även om produktionen börjar växa.
Sverige skulle dock ändå under nästa år, enligt OECD, få en BNP-ökning som är i takt med euroländernas. Under 2025 skulle tillväxten sedan stiga till 2,6 procent, men med en alldeles för hög arbetslöshetsnivå.
OECD:s prognos är omgärdad med resonemang om risker, både vad gäller världsekonomin och Sverige situation. För svensk del rör det sig främst om geopolitiska hot från Ryssland och dess krig mot Ukraina, men även från Mellanöstern.
Från Europeiska centralbanken, ECB, kan det komma nya åtstramningar som Riksbanken känner sig tvungen att följa, eftersom det annars kan uppstå inflationsimpulser och en alltför hård press på kronan. OECD varnar även för ökade risker i de högbelånade delarna av den svenska fastighetssektorn och en del av hushållen.
Farorna är alltså inte över, ifall någon trodde det. Men det gäller ändå att tänka litet längre framåt. OECD kommer också med förslag till strukturella reformer som Sverige har fått förr, men inte brukar hörsamma.
Inom bostadspolitiken gäller det ett införande av fastighetsskatt, en gradvis avveckling av avdragsrätten för bostadsräntor och minskning av hyresregleringen. På miljö- och klimatområdet föreslås att tillfälliga skattesänkningar på bensin och diesel ska slopas.
Kriser brukar ju anses som det rätta tillfället att driva fram förändringar. Kanske är det möjligt även vid en, förhoppningsvis, kortvarig lågkonjunktur. OECD har rätt i att Sverige borde tänka framåt och våga litet mer.