Riksbankens beslut blev som väntat att låta styrräntan ligga kvar på 1,75 procent. Men åtskilliga av de låneräntor som bankernas kunder får betala kommer ändå att stiga. Där är det läget på finansmarknaderna som bestämmer.
Räntebeskedet från Riksbanken kom inte som någon överraskning. Med en inflation som ligger nära målet och ett konjunkturläge som är på väg uppåt är det rimligt att behålla en låg styrränta. Samma räntenivå ser nu också ut att gälla under åtminstone större delen av 2026 och kanske ännu längre.
Men detta betyder nödvändigtvis inte att räntan ligger fast för dem som ska betala för sina lån och inte heller för dem som sparar hos bankerna. De kortaste bankräntorna, till exempelvis på bostadslån, styrs visserligen till stor del av Riksbanken. Men det är inget som hindrar bankerna ta olika mycket betalt, utöver en sedvanlig marginal.
Bankerna bestämmer själva sina räntor och i stor utsträckning är det konkurrenssituationen som får fälla utslaget. Marginalerna skiljer sig ofta mellan storbankerna och uppstickare. Marknadsandelarna ligger ändå ganska stabilt, beroende på kundlojalitet och upparbetade kontakter.
Utöver detta finns även större krafter som är med och styr över räntorna. På de globala finansmarknaderna bedrivs en ständig handel, bland med svenska obligationer, där det sätts nya räntor. Därmed bestäms också vad det ska kosta för bankerna att ta lån från utlandet.
Riksbanken kan i viss mån påverka marknadsrörelserna när det gäller svenska värdepapper, men i huvudsak är det andra krafter som styr. Marknaderna påverkas av hur aktörerna där ser på Sverige, till exempel när det gäller inflation och tillväxt i ekonomin. Dessa uppfattningar avvägs sedan mot hur de uppfattar läget i andra länder, såväl i Europa som övriga världen.
Pengar från inhemska sparare som sätts in i bankerna räcker inte så långt. Därutöver är svenska banker högst beroende av globala marknader när de ska finansiera sig, även om deras egna kunder sedan är svenska bolåntagare eller småföretag. Det betyder också att räntorna till stor del bestäms utanför Sveriges gränser.
Bostadsräntorna kan alltså växla i storlek, oavsett vad Riksbanken bestämmer i fråga om sin styrränta (som i första hand gäller bankernas kortsiktiga upplåning). En utbredd bedömning är nu att de korta boräntorna är på väg långsamt uppåt, medan de långa boräntorna – som är mer marknadskänsliga – ligger steget före i den riktningen.
Rörelserna mot högre räntor väntas fortsätta under 2026, i takt med att konjunkturen förbättras och efterfrågan på kapital stiger. Detta hindras inte, mer än i begränsad utsträckning, av att Riksbanken låter sin styrränta ligga kvar på 1,75 procent. Minst lika viktigt kan vara vad som händer i USA, där många ser med på oro på det kommande bytet av chef för centralbanken Federal Reserve.
President Donald Trump vill utse en ny Fed-chef som kan låta sig påverkas politiskt, helt annorlunda än vad som hittills har gällt. Syftet är att styra i riktning mot lägre amerikanska räntor, men resultatet kan bli det motsatta – alltså att marknadsräntorna skjuter i höjden. Det gäller i så fall inte enbart i USA utan också Sverige.
De svenska ränteutsikterna är därför osäkra, även om Riksbanken försöker upprätta en stabil räntenivå. Andra globala händelser kan också påverka, exempelvis utgången av kriget i Ukraina. Relationerna mellan USA och Europa spelar också en väsentlig roll, liksom förhållandet mellan USA ock Kina.
Geopolitiska spänningar betyder alltmer för den globala ekonomin, inte minst på finansmarknaderna. Det behöver inte enbart gälla hot om krig, utan också andra kriser. Bakom oss har vi en Covidpandemi som satte djupa ekonomiska spår och risker av det slaget kan inte heller i framtiden avfärdas.
Ett annat skäl till oro kan vara att många stater, dock inte Sverige, är högt skuldsatta. Ingen vet hur länge som marknaden kommer att tolerera en fortsatt ökning av statsskulden i ekonomiska tunga länder som Frankrike och Storbritannien, liksom delar av Sydeuropa. Om det uppstår en förtroendekris så kan problemen snabbt sprida sig över världen.
USA tillhör också de högt belånade länderna, även om dess ekonomi i andra avseenden är stark. Men den ganska snabba amerikanska tillväxten bärs i hög grad upp av ett begränsat antal AI-företag. Den offentliga sektorn har ekonomiska problem och en skuldsättning som ligger på över 100 procent av BNP.
Dollarn, som är världens främsta valuta, ger USA en särställning. Samma gäller det faktum att landets finansmarknader är väl fungerande, både när det gäller aktiebörser och handel med obligationer. Där finns inga tecken på tvekan när det gäller att köpa amerikanska statspapper, men en omsvängning kan också komma snabbare än man anar.
Mycket kan hända som inte går att förutse. Räntan – priset på pengar – kan inte på förhand bestämmas. I stället måste man hålla en beredskap för plötsliga störningar. Det gäller även nu, när de ekonomiska utsikterna ser ut att gradvis bli allt bättre i Sverige.